Artiklar

Räkenskapsår behöver inte alltid betyda kalenderår

Under sommaren lämnade aktiebolag med kalenderår som räkenskapsår, in årsredovisningen till Bolagsverket och inkomstdeklarationen till Skatteverket. Att räkenskapsåret motsvarar kalenderåret är det vanliga. Men är det verkligen det bästa för ditt företag att ha kalenderår och behöver det verkligen vara så? Kan det finnas andra räkenskapsår som skulle vara bättre för företaget och för den redovisningskonsult som du tar hjälp av? I den här artikeln tar vi reda på vad som är bäst för ditt företag och hur man går till väga för att ändra räkenskapsåret. Det är faktiskt inte så svårt.

Ändra räkenskapsåret utifrån verksamhetens behov

Utgångspunkten bör vara att räkenskapsåret ska väljas utifrån vad som är bäst för företagets verksamhet och den ekonomiska uppföljningen. Finns det en naturlig årscykel för företagets verksamhet kan det vara bra att ha ett räkenskapsår som matchar den. På det sättet kan man löpande under året se hur det ekonomiska utfallet för verksamheten är.

Om man väljer ett annat räkenskapsår än kalenderår innebär det att lagret inte längre behöver inventeras på nyårsafton, utan vid utgången av det nya brutna räkenskapsåret. Kanske är det lättare och påverkar verksamheten mindre om inventeringen kan göras i anslutning till t.ex. sista mars? Det kan också vara bättre utifrån företagets perspektiv om man har ett räkenskapsår som avslutas i anslutning till att lagrets storlek är mindre. Även i det hänseendet kan man se till verksamhetens cykel.

Ett motargument som ofta kommer upp när man pratar om möjligheten att ändra till ett brutet räkenskapsår är att det kommer att påverka den privata inkomstdeklarationen. Det är ett gammalt argument som inte längre är relevant. Den privata deklarationen har ingen koppling till aktiebolagets räkenskapsår. Den beskattningsbara inkomsten påverkas inte utan skattebelastningen blir lika stor oberoende av aktiebolagets räkenskapsår och därmed beskattningsår. Löneunderlaget när man beräknar årets gränsbelopp för kvalificerade andelar i fåmansföretaget kommer att bli densamma oavsett företagets räkenskapsår.

Ytterligare en fördel med att ändra räkenskapsår är att företagets redovisningskonsult får en bättre arbetssituation och kan hjälpa företaget på ett bättre sätt och med bättre rådgivning. Om företaget sedan växer och behöver en revisor kommer företaget att ha det lättare att hitta en revisor som kan åta sig uppdraget. I dagsläget är det brist på revisorer och det kan vara svårt att få den hjälp man behöver. Då kan det vara en fördel om företaget har ett brutet räkenskapsår.

Vilka olika räkenskapsår finns det och vad krävs?

Det finns tolv olika räkenskapsår som ett aktiebolag kan ha. Huvudregeln, och det vanligaste, är att räkenskapsåret motsvaras av kalenderår. Resterande elva räkenskapsår är att se som brutna. Ett brutet räkenskapsår ska påbörjas den första dagen i en kalendermånad och omfatta en period av tolv hela månader. Det innebär att ett räkenskapsår kan börja den första dagen i varje månad och ska avslutas den sista dagen i månaden innan.

Att man byter räkenskapsår medför att det innevarande räkenskapsåret antingen blir kortare än tolv månader (förkortat räkenskapsår) eller längre (förlängt räkenskapsår) innan företagets räkenskapsår kommer i fas. Ett räkenskapsår får inte vara längre än arton månader vid omläggningen, men kan vara så kort som en månad.

Omläggning av räkenskapsår från kalenderår till ett annat räkenskapsår får i princip bara ske efter tillstånd från Skatteverket. För att Skatteverket ska ge sitt tillstånd till omläggning av räkenskapsår bör starka skäl finnas. I sin ansökan till Skatteverket behöver företaget motivera varför ett brutet räkenskapsår är företagsekonomiskt bättre för företaget. I Skatteverkets riktlinjer anges att tillstånd bör medges av företagsekonomiska skäl. I riktlinjerna framgår bland annat att säsongsvariationer kan inverka på arbetssituationen under årets olika delar är sådana skäl. Men även redovisnings- och revisionsbyråernas arbetsbelastning kan motivera att tillstånd ges. Lokala förhållanden kan medföra att tillstånd medges. Så kan till exempel vara fallet när det på en ort finns en begränsad tillgång till redovisningskonsulter och revisorer. Tillstånd bör även medges av företagsekonomiska skäl. I riktlinjerna framgår bland annat att säsongsvariationer kan inverka på arbetssituationen under årets olika delar är sådana skäl.

Konsekvenser av att byta räkenskapsår

När man lägger om räkenskapsåret kommer det innevarande räkenskapsåret antingen att bli kortare än tolv månader eller längre. Det innebär att det skattemässiga resultatet antingen kommer att beskattas tidigare eller senare beroende på räkenskapsårets längd. Men totalt sett kommer skattebelastningen att bli densamma som när företaget hade kalenderår som räkenskapsår. Till exempel justeras procentsatsen när man beräknar värdeminskningsavdraget för inventarier för räkenskapsårets längd. Så man förlorar inget möjligt avdrag.

Inkomstdeklarationen kommer också att lämnas in till Skatteverket vid en annan tidpunkt än när man har kalenderår. I och med att färre företag lämnar in deklarationer till Skatteverket vid dessa tidpunkter har man lättare att komma fram till Skatteverkets skatteupplysning för att få hjälp med sina frågor.

Årsredovisningen det år omläggningen görs kommer att visa resultatet för en kortare eller längre period. Precis som vid beskattningen kommer avskrivningarna på inventarier att justeras med hänsyn till räkenskapsårets längd. Efter omläggningen av räkenskapsåret ska årsredovisningen lämnas in vid en annan tidpunkt än tidigare. Årsredovisningen ska efter att man har ändrat räkenskapsår lämnas in till Bolagsverket sex månader efter utgången av räkenskapsåret.

Vid ett förkortat räkenskapsår får företaget möjlighet att besluta om utdelning från företaget tidigare än om räkenskapsåret fortsatt hade varit kalenderår. Det kan ses som en tillfällig fördel av att lägga om räkenskapsåret och avsluta det innevarande räkenskapsåret med ett förkortat räkenskapsår.

Företagets redovisning av moms kommer inte påverkas av att företaget byter till brutet räkenskapsår. Momsredovisningen ska in vid samma tidpunkter som innan.

Fyra steg för att lägga om räkenskapsåret

När företaget väl har bestämt sig för att lägga om räkenskapsåret är det klart efter fyra steg. Man kan med fördel ta hjälp av sin redovisningskonsult. Lite planering behövs för att få det på plats i rätt tid och det kräver en del myndighetskontakter.

1. Bolagsstämman ska besluta om att ändra bolagsordningen
Aktiebolagslagen innehåller vissa bestämmelser om räkenskapsår. Räkenskapsåret ska framgå av bolagsordningen. För att ändra till ett annat räkenskapsår behöver man ändra bolagsordningen och ändringarna beslutas av bolagsstämman. Beslutet måste tas i tid oavsett om räkenskapsåret ska vara förkortat eller förlängt. Om det nya räkenskapsåret vid omläggningen blir förkortat måste bolagsstämman besluta innan utgången av det nya förkortade räkenskapsåret. Om det nya räkenskapsåret vid omläggningen däremot kommer att vara förlängt måste bolagsstämman besluta innan utgången av det gamla räkenskapsåret.

2. Ansök hos Skatteverket om tillstånd om det behövs
Om företaget ändrar från kalenderår till brutet räkenskapsår behöver man ansöka hos Skatteverket. I ansökan behöver företaget ange skälen till att man har ett behov av att ändra räkenskapsår. Till ansökan ska man bifoga en kopia av stämmobeslutet.

3. Anmäl beslutet hos Bolagsverket
När företaget väl har fått beslutet ska ändringen av bolagsordningen anmälas till Bolagsverket. Anmälan till Bolagsverket måste göras senast en månad efter utgången av det förkortade räkenskapsåret och inom en månad efter utgång av det gamla räkenskapsåret vid förlängt räkenskapsår.

4. Börja tillämpa det nya räkenskapsåret! Lycka till!

The post Räkenskapsår behöver inte alltid betyda kalenderår appeared first on Tidningen Konsulten.

Höstaktuellt om semester

Har man kalenderår som semesterår kan det vara bra att nu gå igenom kvarvarande semesterdagar och planera för när sådana dagar som inte får sparas ska tas ut.

Som anställd och arbetsgivare är man skyldig att se till att minst 20 semesterdagar tas ut i ledighet under semesteråret. Semesteråret kan löpa under olika perioder. Om företaget följer semesterlagens regler är det från 1 april till den 31 mars året därpå. Men det finns kollektivavtal som har kalenderår som semesterår. Även företag utan kollektivavtal kan ha kalenderår som semesterår, men då krävs det att intjänandeåret och semesteråret sammanfaller. Det innebär att den semester som tjänas in under året också är den som man tar ut under samma period.

Vad arbetsgivaren behöver bevaka är alltså att minst 20 semesterdagar tas ut innan semesteråret är slut. Har man kalenderår som semesterår kan det därför vara bra att nu gå igenom kvarvarande semesterdagar och planera för när sådana dagar som inte får sparas ska tas ut. Har företaget semesterlagens semesterår är det lite bättre med tid att planera uttaget av dagarna som inte får sparas.

Har man nyanställd personal som man har beviljat så kallad förskottssemester så behöver inte den tas ut om inte den anställde vill. En anställd är heller aldrig tvingad att ta ut obetald semester. Man kan inte spara vare sig obetald semester eller förskottssemesterdagar. Med andra ord är det endast betalda intjänade semesterdagar som får sparas.

Arbetsgivaren har rätt att tvinga en anställd att ta ut semesterledighet även om den anställde inte vill vara ledig. Det är alltså arbetsgivarens skyldighet att se till att minst 20 dagar tas ut i ledighet, under förutsättning att det är intjänade betalda semesterdagar. Det finns ingen rätt för de anställde att spara annat än betalda dagar som överstiger de 20 som ska tas ut i ledighet.

Har man under året nyanställd personal i företag med sammanfallande intjänande- och semesterår så gäller även i sådana fall att bara dagar utöver 20 får sparas. Om en person till exempel började den 1 mars så har hen till årets slut tjänat in 21 dagar. Det är alltså bara en dag som får sparas.

För anställda som har förhandlat sig till en semesterrätt överstigande 25 gäller att arbetsgivaren kan bestämma vad som ska gälla för de dagar som överstiger 25, till exempel att de måste tas ut i ledighet eller att de betalas ut kontant om de inte tas ut i ledighet. Givetvis kan de även få sparas om så bestäms. Detta bör regleras i ett avtal med den anställde. Om detta inte är gjort torde semesterlagens regler gälla, det vill säga att även dessa semesterdagar kan sparas.

The post Höstaktuellt om semester appeared first on Tidningen Konsulten.

Höjt prisbasbelopp – så påverkas du!

Nu har regeringen beslutat om prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet för 2024. Men vilken betydelse har prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet? Regeringen har även valt att inte höja skiktgränsen för statliginkomstskatt för 2024. Vad innebär det?

Beloppsnivåer för 2024

Prisbasbeloppet används vid beräkning av exempelvis intäkter, förmåner och avgifter och ska spegla inflationen. Därför förändras det från år till år. Prisbasbeloppet för 2024 är 57 300 kronor, en höjning med 4 800 kronor jämfört med prisbasbeloppet för år 2023 (52 500 kronor).

Det förhöjda prisbasbeloppet används bland annat vid beräkning av pensionsgrundande inkomst och tillgodoräknande av pensionspoäng. Det förhöjda prisbasbeloppet 2024 är 58 500 kronor, en höjning med 5 000 kronor jämfört med beloppet för 2023 (53 500 kronor).

Ökningen är liksom förra året ovanligt stor och det beror på den höga inflationen som vi fortfarande har. Det innebär högre garantipensioner, mer pengar i plånboken för studenter och lägre inkomstskatt för de som arbetar.

Inkomstbasbeloppet beslutas senare under hösten av regeringen. Inkomstbasbeloppet styr hur stor inkomst som försäkras i det allmänna ålderspensionssystemet.

Prisbasbeloppet påverkar

Prisbasbeloppet påverkar olika gränser för bidrag, förmåner och avgifter. Här listar vi några av dessa.

• Jobbskatteavdraget och grundavdraget – är knutna till prisbasbeloppet och kommer alltså att höjas. Det innebär sänkt skatt för alla, men hur stor sänkningen blir beror på inkomstens storlek.
• Olika schabloner i inkomstskattelagen – beräknas efter prisbasbeloppet. Exempel på det är schablonen för traktamente, förmån av fri kost och inventarier av mindre värde.
• Spärrbeloppet för fastighetsskatt –pensionärer och vissa andra kan få en skattereduktion för fastighetskatten.
• Sjukpenninggrundande inkomst och den högsta sjukpenningnivån – kommer också att höjas. Det kommer bl.a. innebära att ersättningen om man är sjuk eller föräldraledig blir högre.
• Studiemedel – för studerande påverkas studiemedlen av prisbasbeloppets storlek. Studenterna får mer i plånboken och har större möjligheter till att tjäna mer eftersom fribeloppet höjs. Höjningen gäller dock inte studiebidraget på gymnasiet eftersom det inte påverkas inte av prisbasbeloppet, utan är bestämt av riksdagen.

Det förhöjda prisbasbeloppet påverkar

Förhöjda prisbasbeloppet används bland annat för att beräkna pensionspoängen i det gamla pensionssystemet. Därmed påverkar det personer som är födda 1938–1953 och har tilläggspension/ATP.

Skiktgränsen för statlig inkomstskatt – pausad uppräkning

Även skiktgränsen för statlig inkomstskatt räknas om varje år och är beroende av förändringen av konsumentprisindex. Skiktgränsen uppgår till det föregående beskattningsårets skiktgräns multiplicerad med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni året före beskattningsåret och prisläget i juni andra året före beskattningsåret (förändringen i konsumentprisindex mellan tidpunkterna) plus två procentenheter. På det sättet justeras gränsen årligen med ett inflationsskydd.

Regeringen vill nu pausa uppräkningen med hänsyn till det ekonomiska läget och då regeringen prioriterar att bekämpa inflationen anser regeringen att det är viktigt med en återhållsam och finansierad budget. Tidigare har uppräkningen av skiktgränsen varit hög med hänsyn till tidigare uppräkningar. Därför har regeringen lagt ett förslag om att skiktgränsen för statlig inkomstskatt ska uppgå till 598 500 kronor för beskattningsåret 2024. Hade man räknat om skiktgränsen enligt det vanliga förfarandet hade gränsen uppgått till 666 200 kronor.

The post Höjt prisbasbelopp – så påverkas du! appeared first on Tidningen Konsulten.

Fick du slutskattebeskedet i juni…

…och fick kvarskatt? Då är snart dags att betala kvarskatten – senast den 12 september ska den vara betald. Tidigare datum för slutskatten innebär också att kvarskatten ska betalas tidigare. För att få en mer korrekt debiterad preliminärskatt framöver kan man behöva en preliminär inkomstdeklaration för detta inkomstår och undvik på det sättet kvarskatten till nästa år.

Slutskattebesked i juni

Enskild näringsidkare kan ha fått sitt slutskattebesked för beskattningsår 2022 redan i juni. Slutskattebeskedet skickades även till privatpersoner och delägare i handelsbolag och fåmansaktiebolag under förutsättning att deklarationen var inlämnad i tid och färdiggranskad. Även den som hade kvarskatt kan ha fått sitt slutskattebesked. Det innebär att kvarskatten ska betalas snart. Skatten ska vara betald senast den 12 september till Skatteverket.

Se över debiteringen av preliminärskatt

För att få en mer korrekt debiterad preliminärskatt kan man som företagare behöva se över den preliminära debiteringen av skatt för 2023. Det kan man göra löpande under året för att debiteringen ska ligga så nära det faktiska utfallet som möjligt. Det beslut om preliminär debitering som Skatteverket skickar ut grundar sig på historiska uppgifter. Målet är att preliminärskatten som betalas in under året ska vara så nära den slutliga skatten som möjligt.
Kanske har verksamheten gått bättre under 2023? Återförde företaget periodiseringsfonder i den senaste deklarationen så att debiteringen blev för hög?

Enklast är det att använda Skatteverkets e-tjänsten Preliminär deklaration och lämna de nya uppgifterna. Du kan även ta hjälp av din redovisningskonsult som ombud för att ändra uppgifterna.

 

The post Fick du slutskattebeskedet i juni… appeared first on Tidningen Konsulten.

Inkomster från uthyrning av olika tillgångar

Sommaren är över och kanske hyrde du ut din sommarstuga eller husbil? Som vi har skrivit om i en tidigare artikel kommer Skatteverket även att få kontrolluppgifter från plattformsföretag när du har hyrt ut din sommarstuga, lägenhet, båt eller husbil.

Av kontrolluppgiften kommer det att framgå hur stor ersättning man har fått vid uthyrningen. I den här artikeln tittar vi närmare på de beskattningsregler som gäller vid uthyrning av olika slags tillgångar. Det kan vara bra att redan nu dokumentera uppgifterna inför deklarationen 2024.

Uthyrning av bostäder

Om man som privatperson hyr ut sin sitt hus, sommarstuga eller lägenhet ska beskattas i inkomst av kapital om hyresintäkterna överstiger 40 000 kronor. Det är på ett överskott som överstiger schablonavdraget på 40 000 kronor som man behöver betala skatt. Skatten uppgår till 30 procent på överskottet. Uppstår det däremot ett underskott vid uthyrningen får man inte avdrag för det i deklarationen.

Schablonavdraget gäller för varje hyresrätt, bostadsrätt respektive privatbostadsfastighet för sig. Det innebär att om det är två personer som gemensamt äger bostadsrätt får var och en göra avdrag med 20 000 kronor.

När det gäller vilka övriga avdrag som man får göra vid en uthyrning så skiljer sig reglerna åt beroende på vilken typ av bostad man hyr ut. Om man hyr privatbostadsfastighet, t.ex. villa eller sommarstuga, medges dessutom ytterligare avdrag med 20 procent av hyresinkomsten. Detta även om de verkliga kostnaderna varit högre. Vidare får avdraget inte överstiga inkomsterna. Har man lån på huset betalar man ränteutgifter och för dessa får man avdrag för på vanligt sätt som räntekostnad även om man hyr ut huset.

Vid uthyrning av bostadsrätt får man även göra avdrag med den del av månadsavgiften som motsvarar vad som hyrts ut. Den delen ska beräknas genom en proportionering av den egna avgiften i förhållande till den uthyrda delens storlek av hela lägenhetens storlek. Detsamma gäller vid uthyrning av hyresrätt. Man får avdrag för upplåtarens hyra som motsvarar vad som hyrts ut. Denna del ska beräknas genom en proportionering av den egna hyran i förhållande till den uthyrda delens storlek av hela den egna lägenhetens storlek.

Man räknar ut överskottet för uthyrningen av bostaden på samma sätt oavsett om den ligger i Sverige eller i ett annat land. Beroende på hur skattereglerna ser ut i det land där bostaden ligger kan man behöva deklarera uthyrningsinkomst både i det landet och i Sverige. Man kan då får avräkning för den utländska skatten.

Värt att tänka på är också att när man hyr ut till sin arbetsgivare gäller andra regler.

Uthyrning av båt eller bil

Hyr man ut t.ex. sin bil, fritidsbåt eller husvagn är den hyra man får en skattepliktig inkomst. De inkomsterna som kommer från en tillgång som personen innehar för privat bruk beskattas i inkomstslaget kapital. Även här är skatten 30 procent på överskottet.

Här gäller inget schablonavdrag utan från inkomsten får man göra avdrag för de utgifter som man har haft för att få inkomsten. Men det innebär att det är endast sådana merutgifter som är en direkt följd av uthyrningen som är avdragsgilla. Det kan vara t.ex. utgifter är tilläggsförsäkring och förmedlingsavgift. Avdrag kan också medges för en ökad värdeminskning eller förslitning av den uthyrda tillgången som skett till följd av uthyrningen.

När det gäller uthyrning av bil är Skatteverkets uppfattning att avdrag kan medges för en ökad värdeminskning eller förslitning på en privatägd bil med 13 kr per mil som bilen har körts när den varit uthyrd, om inte uthyraren kan visa att de verkliga utgifterna har uppgått till ett högre belopp. När man hyr ut sin bil till sin arbetsgivare gäller särskilda regler.

Det är bara merutgifter som man får göra avdrag för och andra utgifter får man inte dra av eftersom det anses vara privata levnadskostnader. Exempel på utgifter som man inte får dra av är biltvätt, besiktning, försäkring, båtplats, parkeringsplats.

The post Inkomster från uthyrning av olika tillgångar appeared first on Tidningen Konsulten.

Inkomster från försäljning av privata tillgångar

Sommaren är över och kanske hyrde du ut din sommarstuga eller husbil?
Eller rensade du kanske rent av garaget och sålde prylarna? Nu kan Skatteverket få kontrolluppgifter från dina försäljningar på webben och din stuguthyrning.

Det är olika regler som gäller när extra inkomster ska tas upp i deklarationen och därmed eventuellt beskattas. Nytt är att digitala plattformar ska lämna uppgifter om vilka säljare och uthyrare som använder plattformen och vilka inkomster de fått. I den här artikeln och några framöver får du reda på hur olika extra inkomster beskattas. I den här artikeln fokuserar vi på inkomster från försäljning av saker. Det kan vara bra att ta höjd för det redan nu inför deklarationen 2024 och dokumentera uppgifterna redan nu.

Plattformsföretag ska lämna kontrolluppgift

Som vi tidigare har skrivit i en artikel gäller nya regler för plattformsoperatörer. Ett företag är en plattsformsoperatör om det driver en digital plattform, t.ex. en app eller en webbplats, och ingår avtal med säljare för att göra hela eller delar av plattformen tillgänglig för dessa säljare. De nya reglerna innebär att företag som är plattformsoperatörer ska lämna uppgifter till Skatteverket om vilka säljare och uthyrare som använder den digital plattformen, t.ex. en webbplats, och vilka inkomster som säljarna och uthyrarna har fått. Dessa användare kan vara både företagare och privatpersoner.

Kontrolluppgifter ska lämnas för ersättning för

• uthyrning av fast egendom, exempelvis bostäder och kommersiella fastigheter
• personliga tjänster, exempelvis korttidsuppdrag och gig-arbete
• försäljning av varor
• uthyrning av transportmedel, t.ex bil eller husbil.

Av kontrolluppgiften kommer det att framgå hur stor ersättning som säljaren eller uthyraren har fått.

Försäljning av privata tillgångar

Om man som privatperson vid enstaka tillfällen enbart säljer sina egna saker, t.ex. skidor, barnvagnar, porslin, som man har haft för personligt bruk ska man skatta för vinsten från försäljningen som inkomst av kapital. Beskattning sker bara om vinsterna överstiger ett grundavdrag på 50 000 kronor per år. Detta grundavdrag gäller varje ägare. Skatten uppgår till 30 procent på överskottet. Uppstår det däremot ett underskott vid försäljningen får man inte avdrag för det i deklarationen.

Ersättningen vid försäljningen ska minskas med t.ex. försäljningsavgifter och anskaffningsutgiften. Om man inte vet uppgifterna om anskaffningsvärdet för tillgången finns det en alternativregel som innebär att man som anskaffningsutgift får ta upp 25 procent av försäljningspriset efter avdrag för försäljningsutgifterna. Eftersom 25 procent av försäljningspriset får dras av som anskaffningsutgift, kan man sälja personlig egendom skattefritt för 66 666 kronor varje år.

Inkomst av hobby

Om man däremot säljer saker som man har tillverkat som hobby beskattas det i inkomst av tjänst. Genom att utföra ett arbete på tillgången blir försäljningen inte längre en kapitalinkomst utan en arbetsinkomst. Skattereglerna om hobbyverksamhet kan bara användas om verksamheten inte ska beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet eller i inkomstslaget kapital. Men vad är då hobbyverksamhet? Jo, som hobby beskattas något som man gör på sin fritid och som inte är den huvudsakliga försörjningen. Man får inte heller utföra arbetet på uppdrag åt någon annan. Exempel på hobbyverksamhet är hemslöjd och biodling.

Överskottet beräknas som inkomsterna från försäljningen reducerat för de utgifter som man har haft. På överskottet betalar man både inkomstskatt och egenavgifter. Går däremot verksamheten med underskott kan det inte dras av mot andra inkomster, men det får sparas i fem år och dras av mot framtida hobbyinkomster.

The post Inkomster från försäljning av privata tillgångar appeared first on Tidningen Konsulten.

Höjd ränta på skattekontot- igen

För andra gången under 2023 höjs både kostnadsräntan och intäktsräntan på skattekontot. De nya räntorna gäller från och med den 1 augusti 2023. Den höjda räntan påverkar bland annat företag som har tillfälligt anstånd med betalning av skatter och avgifter. Räntorna på skattekontot är samma för företagare och privatpersoner.

Vi har varit vana med låga kostnadsräntor, men från och med den 1 augusti höjs räntorna på skattekontot. Den låga kostnadsräntan är 5 procent och den höga kostnadsräntan är 20 procent. Med dessa nya nivåer på räntan behöver man vara extra noggrann med att betala t.ex. kvarskatten i tid. Den höga kostnadsräntan som gäller om man inte har betalat när skatten på förfallodagen är 20 procent.

Det finns säkert många företag som drabbades hårt av coronapandemin och då sökte tillfälligt anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och moms som har kvar dessa anstånd. Dessa anstånd belöper med en den lägre kostnadsräntan på 5 procent. Räntan läggs hela tiden till det belopp som man har fått anstånd för. Med en kostnadsränta på 5 procent kan det vara läge att se över om företaget har några möjligheter att betala skulden.

Varför höjs räntan igen?

Den förra höjningen av räntan på skattekontot skedde den 1 februari 2023. Nu var det alltså dags för en ny höjning. Hur kan räntan höjas så nära inpå igen? Det beror på att räntan på skattekontot bestäms utifrån den genomsnittliga säljräntan för sexmånaders statsskuldväxlar. Höjningarna beror alltså på att den genomsnittliga säljräntan har höjts. Om den genomsnittliga säljräntan för sexmånaders statsskuldväxlar förändras under resterande del av året kan räntorna på skattekontot komma att ändras ytterligare.

De nya kostnadsräntorna

När man har ett underskott på skattekontot beräknas en kostnadsränta. Det finns två olika räntesatser för kostnadsräntan som används på skattekontot. Vilken räntesats som används beror på den underliggande transaktionen.

Den låga kostnadsräntan är 5 procent (tidigare 3,75 procent) från och med den 1 augusti. Låg kostnadsränta beräknas bland annat på belopp som

• Skatteverket gett anstånd med att betala
• uppkommer på grund av underskott av slutlig skatt (gäller betalning som görs fram till förfallodagen, därefter beräknas hög ränta)
• uppkommit genom omprövningsbeslut av Skatteverket eller beslut av domstol (gäller betalning som görs fram till förfallodagen, därefter beräknas hög ränta)
• överlämnats till Kronofogden för indrivning.

Den höga kostnadsräntan är 20 procent (tidigare 18,75 procent) från och med den 1 augusti. Hög kostnadsränta beräknas på underskott

• där betalningen inte är gjord på förfallodagen. Ett sådant underskott kan exempelvis ha uppstått på grund av en inlämnad skattedeklaration där ingen betalning har skett, eller att man inte har betalat in den slutliga skatten på förfallodagen
• där betalningskrav har skickats ut. Den höga kostnadsräntan beräknas fram till dess att underskottet betalas eller till den dag då beloppet överlämnas till Kronofogden.

 

Den nya intäktsräntan

Om det finns ett överskott på skattekontot får man intäktsränta. Från den 1 augusti är intäktsräntan 2,25 procent (tidigare 1,6875 procent).

The post Höjd ränta på skattekontot- igen appeared first on Tidningen Konsulten.

Många pensionärer får kvarskatt

Närmare 366 000 personer över 65 år fick kvarskatt när slutskattebeskeden för årets beskattning nu har skickats ut. Man blir lite nyfiken. Hur kan det bli så?

De som har fått besked om kvarskatt i år ska betala nära 24 miljarder kronor. Av dessa är det 6,3 miljarder som ska betalas av personer över 65 år, varav de flesta har pension. Hur kan så många pensionärer få kvarskatt?

Det kan finnas flera orsaker till att man får kvarskatt som pensionär.

Som pensionär får man ofta utbetalningar från flera olika pensionsutbetalare. Det gör att skatteavdraget totalt sett blir för lågt. Den utbetalare som betalar ut den högsta inkomsten, huvudutbetalaren, ska göra skatteavdrag enligt skattetabell. De andra utbetalarna gör skatteavdrag med 30 procent, vilket inte alltid är tillräckligt utan man får kvarskatt. Skatteavdragen som utbetalarna gör beaktar bara de utbetalda beloppen och inte andra inkomster som man ska beskattas för.

Det finns även andra skatter som påverkar den totala skatten som man ska betala. Några exempel är om man har fonder eller investeringssparkonto så betalar man skatt på en schablonintäkt. Har man sålt en aktie med vinst så betalar man även skatt på vinsten. Äger man en fastighet ska man även betala fastighetsskatt eller fastighetsavgift. Det här är inkomster som skattetabellerna inte tar hänsyn till och det gör att det totala skatteavdraget blir för lågt.

 

Undvik kvarskatt nästa år

Kvarskatt innebär att man har betalat inför lite skatt under året. Det finns ett par sätt man kan undvika den på.

Man kan be sin huvudutbetalare att göra ett förhöjt skatteavdrag. Det gör att huvudutbetalaren kommer att göra ett större skatteavdrag.

Ett annat alternativ är att ansöka om jämkning av preliminär A-skatt hos Skatteverket. Man uppger då alla sina inkomster som man ska beskattas för och även avdragsgilla utgifter som till exempel utgiftsränta. Utifrån dessa uppgifter beräknar Skatteverket rätt nivå på den preliminär skatt som behöver betalas in under året. Beslutet om jämkning lämnar man till sin huvudutbetalare som ändrar den skatt som ska dras från pensionen. Jämkning kan alltså innebära att huvudutbetalaren ska göra ett större skatteavdrag än vad som gäller enligt skattetabellen. Ansökan om jämkning kan man göra både på e-tjänst på Skatteverket eller genom blankett.

Slutligen kan man själv betala in lite extra skatt under året till sitt skattekonto. Skatteverket har en tjänst där man själv kan fylla i sina uppgifter och beräkna skatten för innevarande år. Då får man en bättre beräkning hur mycket man förväntas betala i skatt totalt över året.

 

Betala årets kvarskatt tid

Det har nu blivit extra viktigt att betala kvarskatten i tid med tanke på att kostnadsräntan på skattekontot har höjts från och med den 1 augusti. Räntan på en kvarskatt som understiger 30 000 kronor räknas från den 4 maj. Den låga kostnadsräntan var fram till och med en 1 augusti 3,75 procent och efter det datumet var räntan 5 procent. Skulle man betala efter att kvarskatten har förfallit är den höga kostnadsräntan 20 procent (tidigare 18,75 procent).

Vilka datum är det man ska ha koll på? Man ska betala kvarskatten inom 90 dagar från att man har fått sitt slutskattebesked. Fick du ditt slutskattebesked i juni ska kvarskatten vara betald den 12 september. Fick du däremot slutskattebeskedet i augusti så ska kvarskatten vara betald den 13 november.

Det är möjligt att betala in kvarskatten i flera omgångar.

 

Regeringen kompenserar 57:orna

Nya regler i år (2023) gör att den som går i pension vid 65 års ålder får vänta längre på det förhöjda grundavdraget. Från och med i år måste man ha fyllt 66 år vid årets ingång för att få avdraget. Det innebär att det förhöjda grundavdraget gäller från och med det år man fyller 67 år, inte som tidigare från 66 år. Det gör att de personer som är födda 1957 får vänta ytterligare ett år för att få det förhöjda grundavdraget.

Regeringen har uppmärksammat problematiken och har sagt att åldersgruppen kommer att kompenseras för denna ”skattemiss”. Satsningen kommer att framgå av höstens budget som presenteras i september.

The post Många pensionärer får kvarskatt appeared first on Tidningen Konsulten.

Sista chansen för tillfälligt anstånd

Sedan coronapandemin har företagen beviljats tillfälligt anstånd med betalning av skatter och avgifter med 45 miljarder kronor. Än finns det möjlighet att ansöka om tillfälligt anstånd. Sista dag att ansöka om anstånd är den 11 september.

Tillfälligt anstånd

Sedan den 30 mars 2020 kan företag ansöka om tillfälligt anstånd med betalning av skatter och avgifter. Tillfälligt anstånd infördes för att underlätta för företag som drabbades ekonomiskt av effekterna av coronapandemin. Anståndet gör det möjligt för företagen att skjuta upp sina skattebetalningar av moms och arbetsgivaravgifter. Reglerna har även förlängts i olika omgångar. De tillfälliga anstånden är däremot inte gratis. Företagen får betala kostnadsränta, i dagsläget 5 procent, och anståndsavgift på anståndsbeloppet.

Sista dagen att ansöka

Den 12 september 2023 är så långt ett tillfälligt anstånd kan beviljas för det första året för företag med månads- och kvartalsredovisning. Det innebär att sista dagen att ansöka om ett tillfälligt anstånd för dessa företag, med månads och kvartalsredovisning, är den 11 september 2023. Därefter kan Skatteverket bara bevilja förlängningar av befintliga anstånd.

Läs mer om tillfälligt anstånd på Skatteverkets hemsida.

The post Sista chansen för tillfälligt anstånd appeared first on Tidningen Konsulten.

Inkomster från personliga tjänster, exempelvis korttidsuppdrag och gig-arbete

I den tredje artikeln för detta område är det nu dags att gå igenom vilka beskattningsregler som gäller om du utför småarbeten. Som vi har berättat i tidigare artikel får nu Skatteverket kontrolluppgifter från dina personliga tjänster som du har erbjudit på webben. Det är olika regler som gäller när extra inkomster ska tas upp i deklarationen och därmed eventuellt beskattas. Nytt är att den som driver en digitala plattformar ska lämna uppgifter om vilka säljare och uthyrare som använder plattformen och vilka inkomster de fått. Det kan vara bra att redan nu ta höjd för den skatt som ska betalas in och eventuella egenavgifter. Artikeln avslutas med vad som gäller om du anlitar en privatperson för t.ex. trädgårdsarbete eller rastning av hunden.

Vad gäller för inkomster från personliga tjänster?

Hur man ska redovisa de olika inkomsterna från olika uppdrag beror på flera olika faktorer som t.ex. hur regelbundet man arbetar, under hur lång tid man arbetar och hur stora inkomsterna totalt är.

På vilket sätt man ska betala skatt beror på omfattningen av de uppdrag man tar. Om man tar uppdrag lite då och då ska inkomsterna redovisas som inkomst av tjänst. Utgångspunkten är att man ska betala skatt om man tjänar mer än 22 207 kronor under 2023. Hur man beskattas beror på hur mycket man har fått från varje enskild uppdragstagare.

 

Om ersättningen är högst 999 kronor

Man behöver inte betala egenavgifter på tjänsteinkomster som under inkomståret understiger 1 000 kronor från en utbetalare. I dessa fall betalar man bara inkomstskatt om de totala ersättningarna under året överstiger 22 207 kronor.

 

Om ersättningen är mer än 1 000 kronor men mindre än 10 000 kronor

I vissa fall kan man behöva betala in egenavgifter själv utöver den vanliga kommunala och statliga inkomstskatten. Det gäller om man tar emot ersättningar från privatpersoner och ersättningen är mellan 1 000 kronor och 9 999 kronor under året från en enskild privatperson. Man kan förenklat säga att egenavgifter motsvarar de socialavgifter som en arbetsgivare betalar genom arbetsgivaravgifterna för sina anställda. Inkomst av tjänst för vilka man ska betala egenavgifter ska redovisas på deklarationsbilaga T1 (SKV 2050). Från inkomsterna kan man då dra av vissa utgifter som man har haft för uppdraget, t.ex. resor.

 

Om ersättningen är 10 000 kronor eller mer

Om man får ersättningar från en och samma uppdragsgivare under året och ersättningen är över 10 000 kronor ska uppdragsgivaren betala arbetsgivaravgifter och lämna kontrolluppgift. Det innebär att i dessa fall behöver man inte själv betala några egenavgifter.

 

Inkomst av näringsverksamhet

Om man däremot tar uppdrag på mer regelbundet basis och under längre tid kan det bli aktuellt att registrera en näringsverksamhet och ansöka om F-skatt hos Skatteverket. Om inkomsterna överstiger 80 000 kronor kan man även behöva registrera sig för moms.

 

Dokumentera uppgifterna inför deklarationen

Som framgår ovan är det många olika belopp att hålla reda på och från vem man har erhållit ersättningen så att man inte överskrider någon gräns. Därför behöver man skriva upp vilka inkomster man har fått och från vem för att kunna deklarera när det är dags nästa år.

Därför är behöver man

• skriva ner alla inkomster
• spara alla skriftliga avtal om uppdrag och inkomster
• spara alla kvitton som visar utgifterna för att utföra uppdragen.

 

Vad gäller om man anlitar en privatperson för ett arbete?

Vad gäller då skattemässigt för den som har anlitat en privatperson som innehar A-skattsedel för t.ex. barnpassning, trädgårdsarbete eller städning? Man kan bland annat vara skyldig att redovisa och betala in skatt för den personen som utför arbetet. Det beror på hur stor ersättningen man har betalat till den som har utfört arbetet.

 

Om den betalda ersättningen är högst 999 kronor

Betalar man ut högst 999 kronor under ett år till en privatperson behöver man inte göra skatteavdrag, betala arbetsgivaravgifter eller lämna kontrolluppgift. Mottagaren kommer att redovisa ersättningen i sin inkomstdeklaration.

 

Om den betalda ersättningen är mer än 1 000 kronor men mindre än 10 000 kronor

Betalar man ut mer än 1 000 kronor men mindre än 10 000 kronor till en privatperson är utgångspunkten att den man anlitar själv ska betala sin skatt och sina avgifter. Det innebär att man inte ska inte göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter.

Däremot ska man lämna en kontrolluppgift till Skatteverket på beloppet. Kontrolluppgifter kan lämnas elektronisk eller på papper.

 

Om den betalda ersättningen är 10 000 kronor eller mer

Betalar man ut 10 000 kronor eller mer till en privatperson som har A-skatt måste man alltid göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter. Man kan då använda en förenklad arbetsgivardeklaration som man lämnar till Skatteverket.

The post Inkomster från personliga tjänster, exempelvis korttidsuppdrag och gig-arbete appeared first on Tidningen Konsulten.