Artiklar

Inget avdrag för renovering av näringsfastighet

Utgifterna för att renovera ladugård och uppföra maskinhall på en lantbruksfastighet ansågs vara privata levnadskostnader. Kammarrätten medgav endast värdeminskningsavdrag för byggnaderna.

Richard köpte en lantbruksfastighet 2006 med syfte att bedriva jordbruksdrift med huvudinriktning mot fårskötsel. Han lade ned ett omfattande arbete på att anpassa byggnaderna för denna verksamhet.

Näringsverksamhet

Med näringsverksamhet avses enligt inkomstskattelagen en förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. En avgörande omständighet är om det finns ett vinstsyfte.

Innehav av en näringsfastighet räknas alltid som näringsverksamhet. Det innebär att en verksamhet kan utgöra näringsverksamhet även om de kriterier som uppställs i huvuddefinitionen inte är uppfyllda. Men det gäller bara inkomster och utgifter som föranleds av själva innehavet av fastigheten.

Av rättsfallet RÅ 2010 ref. 111 framgår att det förhållande att en hästverksamhet, som inte uppfyller kraven på näringsverksamhet i huvuddefinitionen, bedrivs på en näringsfastighet, innebär inte att hästverksamheten ingår i den näringsverksamhet som fastighetsinnehavet medför.

Skatteverket

I samband med ett taxeringbesök hösten 2010 konstaterade Skatteverket att sedan starten hade Richard haft en försäljning på 37 000 kr och gjort inköp för cirka 2,1 miljoner kr. Ladugården hade byggts om och boxar till hästar hade inrättats och där stod fyra hästar.   Dessa var privata och det planerades inte vid detta tillfälle att de skulle ingå i verksamheten. En ny maskinhall hade uppförts där det stod en nyinköpt trailer, en släpvagn och en fyrhjuling. I hallen fanns även hinder som används vid hästhoppning. Trailern uppgavs vara inköpt för att köra hö till fåren, som ännu inte hade köpts in till verksamheten.

Skatteverket ansåg att någon näringsverksamhet aldrig hade påbörjats. Den hästverksamhet som fanns var privat. De kostnader som uppkommit var att anses som privata och för dem medgavs inget avdrag.

Kammarrätten i Jönköping

Kammarrätten konstaterade att den verksamhet som hade redovisats för de fem beskattningsår som var aktuella i målet hade generellt stora underskott. De intäkter som redovisats var mycket små. Med hänsyn till det ekonomiska utfallet av verksamheten krävs att omständigheterna i övrigt med styrka ändå talar för att verksamheten har haft som syfte att gå med vinst.

Den fårverksamhet som uppgivits som motiv för investeringarna hade kommit igång först 2012 och då med förhållandevis låg omsättning. Mot denna bakgrund fann kammarrätten att någon verksamhet som uppfyller kraven enligt huvuddefinitionen inte förekommit på fastigheten.

När det gäller kostnader föranledda av själva innehavet av fastigheten ansåg kammarrätten att Richard inte hade presterat sådan bevisning att det gått att bedöma om det fanns sådana kostnader. Kammarrätten kom därför fram till att resultatet av näringsverksamheten endast skulle sänkas med yrkat avdrag för årlig värdeminskning på byggnader för respektive år.

Dom 2015-04-20, mål nummer 1971-1975-14

Företagsaktuellt nr 3 2016

Återtagande av aktieutdelning

Om en aktieägare avstår från en beslutad utdelning eller betalar tillbaka en utbetald utdelning, utan att utdelningsbeslutet har upphävts på civilrättsliga grunder, anser Skatteverket i ett ställningstagande att den ska beskattas eftersom utdelningen varit disponibel.

Hur påverkas aktieägarnas beskattning av ett beslut om återtagande av utdelningen? Spelar det någon roll av vilken anledning återbetalning sker? Det är frågor som Skatteverket svarar på i ett ställningstagande.

Gällande rätt

En utdelningsinkomst ska tas upp till beskattning det år den kan disponeras av den som då hade rätt till utdelningen. Det är en grundläggande regel.

Utdelning till aktieägarna beslutas på bolagets årsstämma efter förslag från styrelsen. Beslutet ska bland annat innehålla uppgift om utdelning per aktie samt utbetalningsdagen om bolaget är ett kupongbolag. Utbetalningsdagen måste infalla innan nästa årsstämma.

I ett kupongbolag är det styrelsen och inte Euroclear, tidigare VPC, som ansvarar för att en aktiebok förs och hanteras korrekt.

Det går även att besluta om vinstutdelning på annan ordinarie stämma eller på en extra bolagsstämma. Vid en extra bolagsstämma får bolaget högst dela ut det som återstår av vad som utgjorde fritt eget kapital enligt den senaste fastställda balansräkningen. Det är inte tillåtet att dela ut överskott som har upparbetats efter balansdagen.

Aktieägarna kan sätta sig över aktiebolagslagens regler om formerna för värdeöverföring om de är överens. Ett samfällt och formlöst beslut om att föra över medel från bolaget som har fattats av aktieägarna kan vara giltigt. Det utgör dock inget beslut om vinstutdelning i aktiebolagslagens mening utan är snarare att betrakta som en förtäckt utdelning.

Ett beslut om vinstutdelning som strider mot aktiebolagslagen eller bolagsordningen kan klandras. Om styrelsen, VD eller annan ställföreträdare verkställer klanderbara stämmobeslut och beslutet sen upphävs, är de aktieägare som har fått utdelning återbetalningsskyldiga, om de inte varit i god tro.

Bedömning

En utdelning i pengar är disponibel på bolagsstämmodagen om bolaget är ett kupongbolag, framhåller Skatteverket. Har stämman eller styrelsen fattat beslut om en senare utbetalningsdag är utdelningen i stället disponibel den dagen. Bestämmelserna är till för att skydda aktieägarna. Är samtliga aktieägare överens kan de därför avtala om en senare utbetalningsdag än den stämman eller styrelsen beslutat om. Genom en sådan överenskommelse får aktieägarna anses ha disponerat över utdelningen. Skatteverket anser att i en sådan situation är utdelningen disponibel senast dagen innan nästa årsstämma även om samtliga aktieägare har accepterat ett beslut om en ännu senare utbetalningsdag.

Skatteverket anser att om någon av parterna klandrar ett beslut om utdelning och får det upphävt på civilrättsliga grunder ska inte aktieägaren beskattas för utdelningen. Det gäller under förutsättning att aktieägaren har betalat tillbaka en utbetald utdelning eller att utdelningen aldrig har betalats ut.

Skulle en aktieägare avstå från en beslutad utdelning eller betala tillbaka en utbetald utdelning av andra skäl anser Skatteverket att utdelningen har varit disponibel. Aktieägaren ska därför beskattas för utdelningen. Återbetalningen får då behandlas som ett kapitaltillskott till bolaget.

SKV ställningstagande, 2016-03-30, dnr: 131 145541-16/111

Företagsaktuellt nr 3 2016

Värdeminskningsavdrag för byggnad på tomträtt

Hela anskaffningsvärdet för byggnad inklusive tomträtt ska hänföras till byggnad vid beräkning av värdeminskningsavdrag. Det framgår av en dom från kammarrätten.

Ett bolag hade förvärvat tomträtter med byggnader i form av hyresfastigheter. I bolagets värdeminskningsavdrag för byggnad ingick både byggnads- och markvärdet. Skatteverket beslutade att markvärdet inte skulle ingå i avskrivningsunderlaget. Som stöd för sin uppfattning hänvisade Skatteverket till att tomträtter omfattas av fastighetsbegreppet i skattesammanhang. Det framgår av 2 kap. 6 § inkomstskattelagen, IL. En uppdelning av anskaffningsvärdet mellan mark och byggnad skulle därför ske enligt fördelningsregeln i 19 kap. 11 § inkomstskattelagen, ansåg Skatteverket.

Värdeminskningsavdrag för byggnad

Om en byggnad förvärvas tillsammans med den mark den ligger på ska ersättningen för fastigheten delas upp mellan mark och byggnad, 19 kap. 11 § IL. Denna fördelning görs med utgångspunkt i fastighetens taxeringsvärde, vilket är uppdelat på byggnad och mark. Genom fördelningen erhålls ett anskaffningsvärde för byggnaden, vilket utgör byggnadens avskrivningsunderlag. Värdeminskningsavdrag får göras med en viss procent av avskrivningsunderlaget. Något värdeminskningsavdrag för det belopp som motsvarar värdet av marken får inte göras.

Kammarrätten i Stockholm

Någon bestämmelse som uttryckligen tar sikte på beräkning av anskaffningsvärdet för byggnad på mark som innehas med tomträtt finns inte i inkomstskattelagen, konstaterar kammarrätten. För att bestämmelsen i 19 kap. 11 § IL ska vara tillämplig krävs att förvärvet avser byggnad tillsammans med mark. Enligt kammarrättens mening saknas det i såväl förarbeten som praxis uttalanden som ger stöd för att aktuell paragraf ska tolkas på så sätt att tomträtt ska likställas med mark.

Vid sådana förhållanden, anser kammarrätten, får RRK R76 1:6 alltjämt anses vägledande. Högsta förvaltningsdomstolen hänförde i det rättsfallet hela köpeskillingen för en tomträtt till byggnaden. Mot den bakgrunden ansåg kammarrätten att hela anskaffningsvärdet för bolagets byggnader med tomträtt skulle hänföras till byggnad vid beräkning av värdeminskningsavdrag.

Dom 2016-04-12, mål nummer 5656-5657-15

Företagsaktuellt nr 3 2016

 

Fast driftställe i Sverige

Ett utländskt företag utan eget kontor eller plats för näringsverksamhet i Sverige anses ha fast driftställe här genom att en i Sverige anställd person har utfört arbete i sin bostad i enlighet med vad som framgår av anställningsavtalet.

Ett utländskt företag levererar supporttjänster av teknisk och administrativ natur till sitt utländska moderbolag som säljer tjänster till kunder. Företaget har anställt en försäljningschef som är bosatt i Sverige och har sin skatterättsliga hemvist här.

Arbetsuppgifterna består i att tillhandahålla råd och stöd för lanseringen av moderbolagets tjänster samt kartlägga och ge allmänna råd om marknaden. Enligt anställningsavtalet har försäljningschefen ingen rätt att ingå bindande avtal för företagets räkning.

Företaget har inget eget kontor eller plats för näringsverksamhet i Sverige. I anställningsavtalet anges att försäljningschefens arbetsplats bland annat är i bostaden. Där bokar han möten och resor, svarar på e-post och rapporterar till sina överordnande. Det arbetet utgör enligt företaget cirka fem procent av heltidsanställningen. Arbetsgivaren betalar ingen ersättning eller utrustning för arbetet i bostaden.

Företaget ville veta om det kan anses få ett fast driftställe i Sverige på grund av det arbete som försäljningschefen utför i sin bostad och ställde därför den frågan till Skatterättsnämnden, SRN.

Fast driftställe

Om ett utländskt företag har ett fast driftställe i Sverige likställs det i skattehänseende med ett inhemskt företag.

Fast driftställe definieras som en stadigvarande plats för affärsverksamhet varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs. Det finns tre villkor som samtliga ska vara uppfyllda för att fast driftställe ska anses föreligga. Villkoren är följande:

• Det ska vara en plats.
• Platsen ska vara stadigvarande.
• Affärsverksamheten ska bedrivas från platsen.

Skatterättsnämnden

Enligt SRNs uppfattning kan arbetet i hemmet i det aktuella fallet inte anses som en så obetydlig del att bostaden av det skälet inte skulle kunna utgöra en stadigvarande plats varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs.

SRN hänvisar till rättsfallet RÅ 2009 ref. 91 där det sägs att det inte är nödvändigt att företaget äger, hyr eller har någon annan formell juridisk rätt att använda den aktuella lokalen. Det är tillräckligt att den rent faktiskt står till förfogande och används i företagets verksamhet.

I här aktuellt fall utför den anställde arbete för företagets räkning delvis i sin bostad i enlighet med sitt anställningsavtal, framhåller SRN. Med hänsyn till det anser SRN att bostaden får anses vara en sådan stadigvarande plats för affärsverksamheten som konstituerar ett fast driftställe.

Förhandsbesked 2016-02-01, dnr 127-14-D

Företagsaktuellt nr 2 2016

Förslag om amorteringskrav

Regeringen föreslår i en proposition att långivare ska tillämpa villkor som bidrar till en sund amorteringskultur när de beviljar nya bolån.

Regeringen föreslår att en ny bestämmelse införs om amorteringskrav i lagen om bank- och finansieringsrörelse. Förslaget innebär att kreditinstitut som lämnar bolån till enskilda personer ska tillämpa återbetalningsvillkor som är förenliga med en sund amorteringskultur och motverkar alltför hög skuldsättning hos hushållen. Amorteringskravet gäller bolån med panträtt i fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt samt bostadsbyggnad på ofri grund. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, ska få meddela föreskrifter om amorteringskravet.

För att minimera risken att nyproduktion av bostäder minskar, bör krediter som lämnas för förvärv av en nyproducerad bostad kunna undantas från amorteringskravet. Undantag från amorteringskravet bör även kunna beviljas, dels genom att vissa särskilda skäl föreligger, till exempel närståendes dödsfall, arbetslöshet, sjukdom eller skilsmässa, dels att undantaget ligger inom ramen för god kreditgivningssed. Enbart nya bolån ska omfattas av amorteringskravet.

Lagändringen föreslås träda i kraft 1 maj 2016.

Regeringens proposition 2015/16:89

Läs också: Föreskrifter om krav på amortering >>

Företagsaktuellt nr 2 2016

Föreskrifter om krav på amortering

Finansinspektionen föreslår nya föreskrifter om krav på amortering av bolån som lämnas av banker och kreditmarknadsinstitut.

Nya bolån som överstiger 50 procent av en bostads värde ska omfattas av ett amorteringskrav, föreslår Finansinspektionen, FI. Med nya bolån avses lån som lämnas mot säkerhet i en bostad i Sverige efter att de föreslagna föreskrifterna börjat gälla. Bolån som lämnas av utländska företag verksamma i Sverige omfattas också. Ett befintligt lån behöver inte amorteras. Detta gäller även om man efter att reglerna börjat gälla byter bank, förutsatt att lånet inte utökas.

Enligt förslaget ska nya bolån som överstiger 70 procent av bostadens värde amorteras med minst två procent av de totala bolånen per år. För bolån som uppgår till mellan 50 och 70 procent av bostadens värde ska amortering ske med minst en procent av de totala bolånen per år. Det finns inga hinder mot att låntagare amorterar mer eller snabbare än vad som följer av amorteringskravet.

Värderingen av bostaden ska utgå från marknadsvärdet och omvärdering får tidigast ske vart femte år eller vid avsevärda värdeförändringar som inte beror på den allmänna prisutvecklingen på bostadsmarknaden. Lån som avser köp av nyproducerade bostäder föreslås vara undantagna.

De nya reglerna ska enligt förslaget börja gälla från och med den 1 juni 2016.

Finansinspektionen, dnr 14-16628

Läs också: Förslag om amorteringskrav >>

Företagsaktuellt nr 2 2016

 

Ingen företagsbot när utlänning utan arbetstillstånd anställts

En företagare som haft en utlänning utan arbetstillstånd anställd i sin enskilda firma blev påförd en särskild avgift på 44 000 kr. Men Högsta domstolen eftergav den företagsbot företagaren blivit påförd för samma förseelse.

En pizzeriaägare hade under sommaren 2012 en utlänning utan arbetstillstånd anställd i sin enskilda firma under drygt fem månader. Då det är förbjudet enligt utlänningslagen blev företagaren påförd en särskild avgift på 44 000 kr. Företagaren kände inte till att det krävdes att utlänningen hade arbetstillstånd. Men domstolarna kom fram till att han borde ha tagit reda på detta. Han hade alltså varit oaktsam. Både tingsrätten och hovrätten ansåg att han dessutom skulle betala företagsbot. Tingsrätten bestämde företagsboten till 25 000 kr. Hovrätten sänkte den till 5 000 kr.

Utlänning

Den som anställer en person som är medborgare i ett land utanför EU ska kontrollera att personen har rätt att vara i Sverige och arbeta här. Man ska även meddela Skatteverket om att man anställt en person från ett land utanför EU.

Utlänningslagen

Enligt utlänningslagen är det straffbart för en arbetsgivare att ha en utlänning anställd, om han eller hon inte har rätt att vistas i Sverige eller saknar föreskrivet arbetstillstånd. Straffet är böter eller fängelse i högst ett år. Dessutom kan företagaren få betala en särskild avgift. Avgiften uppgår till ett halvt prisbasbelopp för varje utlänning som företaget haft anställd om anställningen har pågått i högst tre månader. Vid längre anställning uppgår avgiften till ett helt prisbasbelopp.

Företagsbot

För brott som begåtts i en näringsverksamhet där straffet kan vara strängare än böter ska näringsidkaren påföras en företagsbot om han inte gjort vad som kan krävas för att förebygga brottsligheten. En företagsbot ska fastställas till lägst 5 000 kr och högst 10 miljoner kr.

Högsta domstolen

Högsta domstolen, HD, konstaterade att den särskilda avgiften är speciellt avpassad för det slag av lagöverträdelser som företagaren gjort sig skyldig till. Det är därför naturligt att i första hand överväga om en sådan avgift ska tas ut. I detta fall fanns förutsättningar att ta ut en särskild avgift på 44 000 kr.

HD framhöll att det inte finns några principiella hinder att påföra en företagsbot vid sidan av den särskilda avgiften. Men då både den särskilda avgiften och företagsboten i huvudsak har som ändamål att reglerna på området ska följas talar det mot att tillämpa båda samtidigt. Eftersom den särskilda avgiften ska bestämmas till ett tämligen högt belopp framstår den, ansåg HD, som väl ägnad att tillgodose syftet att motverka brottslighet av aktuellt slag. HD eftergav därför företagsboten.

Dom 2015-12-10, mål nr B 2225-14

Företagsaktuellt nr 2 2016

Felaktigt uttag av kontrollavgift

Kontrollavgift enligt kassaregisterlagen är en sanktionsavgift. Om det inte klart framgår att förutsättningarna för uttag av kontrollavgift är uppfyllda får Skatteverket inte ta ut någon avgift. Det slår kammarrätten fast i en dom.

I det aktuella målet hade Skatteverket påfört en pizzeria en kontrollavgift om 10 000 kr grundat på en kundräkning gjord av två tjänstemän i en bil parkerad utanför restaurangen. Vid kundräkningen hade cirka 30 iakttagelser gjorts som Skatteverket ansåg borde motsvaras av lika många kvitton i kassaregistret. Enligt kassaregistrets e-journal saknades det dock kvitto för tre av verkets iakttagelser och för två ansåg Skatteverket att ett för lågt försäljningsbelopp registrerats.

Kassaregister

Ett företag som säljer varor eller tjänster mot kontant betalning eller mot betalning med kontokort ska använda ett certifierat kassaregister. Det finns dock undantag från detta krav bland annat när kontantförsäljningen är av obetydlig omfattning.

Skatteverket ska ta ut en kontrollavgift om verket vid en tillsyn eller ett kontrollbesök finner att den som är skyldig att använda ett kassaregister inte fullgör denna skyldighet.

Grund för att ta ut kontrollavgift finns bland annat när

• företaget inte registrerar en försäljning eller annan användning av kassaregistret,
• företaget registrerar en försäljning felaktigt,
• företaget inte tar fram och erbjuder kunden något kvitto.

Skatteverket har bevisbördan för att grundförutsättningarna för att ta ut kontrollavgift är uppfyllda. Skatteverket ska kunna visa att det är mycket sannolikt att företaget har brustit i sin skyldighet att använda kassaregister.

Kammarrätten

Kammarrätten i Göteborg konstaterar att de flesta iakttagelser motsvaras tidsmässigt av registreringar i kassan. Men i fem fall har det antecknats att personer kommit ut med pizzakartonger utan att iakttagelsen tidsmässigt motsvaras av en registrerad försäljning av pizza. Tjänstemännen har inte kunnat iaktta om betalning gjorts vid dessa fem tillfällen. Enligt bolaget kan det vara fråga om reklamationer, försäljning på kredit eller avhämtning mot kupong.

Enligt kammarrätten är det sannolikt att åtminstone någon av de fem pizzaleveranserna motsvaras av en sådan betalning som ska registreras i kassaregister. Med det framgår inte klart att så är fallet. Frågan är då vilket beviskrav som gäller. Eftersom det inte är fråga om beskattning utan om påförande av en sanktionsavgift krävs enligt kammarrätten, på samma sätt som för skattetillägg, att det klart framgår att förutsättningarna för kontrollavgift är uppfyllda. Kammarrättens slutsats är att Skatteverket inte har haft fog för sitt beslut att ta ut kontrollavgift.

Dom 2016-02-05, mål nr 3839-15

Företagsaktuellt nr 2 2016

Nya lagar 2016

Vi presenterar kort ett urval av de nya lagar som trädde ikraft vid årsskiftet och som under 2016 kan komma att påverka dig och ditt företag.

Sänkt ROT-avdrag

Subventionsgraden vid köp av ROT-tjänster från ett företag och när en anställd får ROT-tjänster som förmån har sänkts från 50 till 30 procent.

Förändringar av RUT-avdraget

Taket för RUT-avdraget har halverats till 25 000 kr per person och år för dem som inte har fyllt 65 år vid årets ingång. RUT-avdraget för städarbete eller annat rengöringsarbete omfattar nu endast enklare arbete samt flyttstädning. Matlagning ger inte längre rätt till RUT-avdrag.

Jobbskatteavdraget trappas av för höginkomsttagare

Jobbskatteavdraget trappas nu av för den som vid årets ingång inte har fyllt 65 år och som har en arbetsinkomst som överstiger cirka 50 000 kr per månad. Även för den som vid årets ingång har fyllt 65 år trappas jobbskatteavdraget av för arbetsinkomst som överstiger 50 000 kr per månad. Avtrappningstakten är tre procent.

Sänkt skatt för pensionärer

Det förhöjda grundavdraget för äldre har justerats så att personer över 65 år inte beskattas högre än löntagare yngre än 65 år för inkomster upp till 10 000 kr i månaden. Skatten har sänkts även för äldre med inkomster upp till 20 000 kr i månaden.

Statlig inkomstskatt

Den nedre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster har inte räknats upp för beskattningsåret 2016. Skiktgränsen är därmed densamma som för 2015, det vill säga 430 200 kr.

Slopat avdrag för privat pensionssparande

Rätten att göra avdrag med 1 800 kr per år för premier för pensionsförsäkring och inbetalningar på pensionssparkonton har slopats. Beloppsgränsen för återköp av pensionsförsäkring och förtida avslut av pensionssparkonto utan Skatteverkets medgivande har höjts till ett prisbasbelopp och tidsgränsen för förtida avslut har tagits bort.

Slopad skattereduktion för gåvor

Skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet har slopats.

Särskild löneskatt för äldre

Särskild löneskatt har införts på löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år. Särskild löneskatt har även införts på inkomst av aktiv näringsverksamhet för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år samt för personer som inte har fyllt 65 år men under hela året har uppburit hel allmän ålderspension enligt socialförsäkringsbalken. Den särskilda löneskatten är en form av socialavgift och uppgår till 6,15 procent.

Slopad nedsättning av socialavgifter för unga

Slopandet av nedsättningen av socialavgifterna för unga har tidigarelagts till den 1 juni 2016.

Höjd skatt på ISK och kapitalförsäkring

Schablonintäkten för investeringssparkonto respektive skatteunderlaget för kapitalförsäkring ska beräknas genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan ökad med 0,75 procentenheter. Schablonintäkten respektive skatteunderlaget ska dock beräknas till lägst 1,25 procent av kapitalunderlaget.

Förvaltningsutgifter inte längre avdragsgilla

Avdragsrätten för förvaltningsutgifter i inkomstslaget kapital har slopats.

EU-anpassning av investeraravdraget

Investeraravdrag får inte längre göras om investeraren eller någon närstående direkt eller indirekt är delägare i det företag investeringen gäller eller i annat företag i samma koncern. Begränsningen gäller ägande under investeringsåret och de två föregående beskattningsåren.

Slopad slussningsregel

Den särskilda slussningsregeln för moms inom koncern har slopats.

Höjda försenings- och kontrollavgifter

Avgifterna för sent inlämnade inkomstdeklarationer och skattedeklarationer samt för brister i hanteringen av kassaregister och personalliggare har höjts med 25 procent. För aktiebolag innebär det att avgiften för sent inlämnad inkomstdeklaration har höjts från 5 000 kr till till 6 250 kr.

Skattefri secondhandförsäljning

Allmännyttiga ideella föreningars och registrerade trossamfunds verksamhet med försäljning av skänkta varor som utnyttjas som finansieringskälla för det ideella arbetet är skattefri. Undantaget från skatteplikt gäller om föreningen eller trossamfundet i övrigt uppfyller de krav som ställs för inskränkt skattskyldighet.

Tydligare redovisningsregler

De nya reglerna innebär att kraven på upplysningar i noter till årsredovisningen har fått en tydligare struktur och att de har blivit färre för de mindre företagen. Det har blivit tydligare vad som avses med ägarintresse, intresseföretag och gemensamt styrda företag. Principen att information som inte är väsentlig kan utelämnas är nu en generell regel.

Företagsaktuellt nr 2 2016

Uthyrning av bostad via förmedlare

Hyr du ut ditt fritidshus eller annan privatbostad via ett förmedlingsföretag får du inte göra avdrag för förmedlingsavgiften om du själv framstår som hyresvärd. Det skriver Skatteverket i ett ställningstagande.

Den hyra du får när du hyr ut ditt fritidshus eller annan privatbostad ska du ta upp till beskattning i inkomstslaget kapital. Redovisar och betalar du moms till Skatteverket för uthyrningen, ska momsen inte räknas med. Hyr du ut en fastighet får du göra avdrag med 20 procent av hyresinkomsten. Är det en hyresrätt eller bostadsrätt får du i stället göra avdrag för den del av hyran eller avgiften du själv betalar som avser den uthyrda delen. Några andra utgifter får du inte dra av. I stället får du göra ett schablonavdrag med 40 000 kr per år för varje privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet du hyr ut. Den del av hyran som återstår efter dessa två avdrag beskattas med 30 procent skatt. Hyr du ut till din arbetsgivare gäller andra regler.

Förmedlingsprovision

Hyr du ut genom ett förmedlingsföretag tar företaget normalt ut en provision. Om du ska beskattas för hela hyran hyresgästen betalar eller enbart för den hyra du får ut från förmedlingsföretaget efter att de dragit av sin provision beror enligt Skatteverket på vem som uppträder som hyresvärd.

Ägaren är hyresvärd

Skatteverket anser att företaget ska ses som en renodlad förmedlare när hyresgästerna vid en objektiv bedömning bör uppfatta att det är du som är hyresvärd och ansvarig för uthyrningen. Så är fallet när du som ägare ansvarar inför gästerna för att villkoren i hyresavtalet uppfylls vad gäller tillträde, ersättning, bostadens skick med mera. Följande omständigheter kan enligt Skatteverket tyda på att du ska räknas som hyresvärd:

• Ditt namn förekommer vid bokningen och i hyresavtalet.
• Du informeras om gästernas ankomst.
• Du lämnar ut nyckel.
• Du kontrollerar städningen.

Räknas du som hyresvärd ska du ta upp hela den hyra som gästen betalar som ersättning för uthyrningen, utan avdrag för förmedlingsavgiften.

Förmedlaren är hyresvärd

Förmedlingsföretaget ska enligt Skatteverket ses som hyresvärd om det kan anses hyra ut bostaden i eget namn. Så är fallet om företaget ansvarar inför gästerna för villkoren i hyresavtalet uppfylls vad gäller tillträde, ersättning, bostadens skick med mera. Omständigheter som kan tyda på att företaget ska räknas som hyresvärd är att:

• Företagets namn finns i avtal, bekräftelse eller faktura.
• Gästerna meddelar sin ankomst till företaget.
• Gästerna hämtar nyckeln hos företaget.

Skatteverket påpekar att du som ägare kan stå risken för att bostaden inte kan hyras ut under en viss period, utan att du ska ses som gästernas hyresvärd.

Räknas företaget som hyresvärd är din hyresinkomst det belopp som företaget redovisar och betalar till dig, efter avdrag för förmedlingsavgiften.

SKV ställningstagande, 2015-11-09, dnr: 131 496848-15/111

Företagsaktuellt nr 1 2016