Artiklar

Konsumentskyddet på bolånemarknaden stärks

Regeringen föreslår i en proposition åtgärder för att stärka konsumentskyddet på bolånemarknaden. Förslagen bygger till stor del på EUs bolånedirektiv från 2014.

För många är bostadsköpet den ekonomiskt mest betydande affären de gör i livet. Samtidigt befinner sig kunden i ett kunskapsunderläge i förhållande till de bolåneföretag som lämnar eller förmedlar bostadskrediter. En väl fungerande bolånemarknad är därför av stor betydelse för många människors privatekonomi. Eftersom större delen av utlåningen till hushåll i Sverige består av bostadskrediter är bolånemarknadens funktion och stabilitet även av stor betydelse för samhällsekonomin i stort.

Förslagen innebär bland annat följande:

• Utökade krav på information från bolåneföretaget till bolånekunden, bland annat vid marknadsföring.
• Kunden ska få bättre insyn i hur bolåneräntan bestäms.
• Kunden ska få minst sju dagars betänketid för att fundera över ett erbjudande om bostadskredit.
• Bolåneföretaget ska som huvudregel inte kunna kräva att kunden även ska köpa andra finansiella tjänster eller produkter för att få en bostadskredit.
• Kunden ska få skydd mot ökade kostnader på grund av valutaförändringar när till exempel krediten betalas i svenska kronor men bolånekunden får sin inkomst i euro.
• Bolåneföretaget ska diskutera amortering med kunden och lämna ett förslag till amorteringsplan.
• Företag som lämnar eller förmedlar bostadskrediter ska ha tillstånd, stå under tillsyn samt ha personal med tillräcklig kunskap och kompetens.
• Bara de som har rätt att driva verksamhet med bostadskrediter ska ha rätt att lämna råd om sådana krediter. En skärpning av reglerna görs också. Bland annat får en rådgivare som kallar sig oberoende inte ta emot ersättning från någon annan än bolånekunden.
• Det upprättas ett system för gränsöverskridande tillsyn inom EES. Bland annat ska svenska och utländska tillsynsmyndigheter samarbeta och utbyta information.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017.
Proposition 2015/16:197

Företagsaktuellt nr 5 2016

Se upp med vinstuppskov vid skilsmässa

Den som övertar en bostad vid bodelning i samband med skilsmässa tar även över ett vinstuppskov som är knutet till bostaden. Enligt kammarrätten gäller det även om något sådant uppskov inte fanns vid bodelningstidpunkten.

Vid försäljning av en villa eller bostadsrätt kan man under vissa förutsättningar få uppskov med beskattning av kapitalvinsten. En av förutsättningarna är att säljaren inom viss tid köper en ersättningsbostad. Senast när ersättningsbostaden säljs ska uppskovsbeloppet återföras till beskattning.

Överlåts ersättningsbostaden genom bodelning på grund av skilsmässa eller att samboförhållandet upphör ska uppskovsbeloppet inte återföras till beskattning. Den som i ett sådant fall övertar ersättningsbostaden tar även över överlåtarens uppskovsbelopp och måste därför, senast när ersättningsbostaden säljs, återföra inte bara sitt eget uppskovsbelopp utan även det övertagna uppskovsbeloppet till beskattning.

Bodelning av bostad

Makarna Lotta och Jim ägde tillsammans en bostadsrätt som de sålde med vinst under 2009. De köpte tillsammans en fastighet som ersättningsbostad. Kort efter att båda makarna flyttat in och blivit folkbokförda på den nya fastigheten skildes de. Lotta övertog makens andel i ersättningsbostaden genom bodelning.

När bodelningen genomfördes hade ingen av makarna ännu ansökt om något vinstuppskov. I de inkomstdeklarationer de lämnade under 2010 redovisade båda försäljningen av bostadsrätten i sina respektive inkomstdeklarationer. Båda ansökte också om och beviljades uppskov med vinsten med den nya villan som ersättningsbostad.

2013 fick Lotta besked från Skatteverket om att man med anledningen av bodelningen hade överfört Jims uppskov om 735 900 kr som var knutet till villan. Lotta beskattades även för den uppskovsränta som Jim tidigare blivit påförd.

Lotta överklagade Skatteverkets beslut.

Kammarrätten i Stockholm

Vid genomgång av Jims redovisnings av den aktuella bostadsrättsförsäljningen konstaterade kammarrätten att han bland annat hade återfört ett tidigare medgivet uppskovsbelopp om 247 500 kr och att han inte hade yrkat något avdrag för sin andel av reparations- och underhållskostnader avseende den sålda bostadsrätten.

Enligt kammarrätten får bestämmelserna i inkomstskattelagen tolkas så att Lotta övertar det uppskovsbelopp som fastställts för Jim även om beloppet inte var fastställt vid bodelningstillfället. Det finns inte heller någon möjlighet att bortse från det återförda uppskovsbeloppet från hans tidigare bostadsbyte eller beakta eventuella kostnader för reparation och underhåll som Jim inte yrkat avdrag för. Kammarrätten avslog därför Lottas överklagande.

Dom 2016-05-06, mål nummer 8985-8989-15

Företagsaktuellt nr 4 2016

Skogsbruk som aktiv näringsverksamhet

Skogsbruk på egen fastighet har av Skatterättsnämnden ansetts utgöra aktiv näringsverksamhet, även då ägaren uppdragit åt utomstående att utföra andragallring och slutavverkning.

Ett gift par äger sedan 1971 en fastighet på sju hektar varav drygt fyra hektar är skogsmark. Mannen har planerat och ansvarat för allt arbete. De löpande arbetsuppgifterna som plantering, gallring och röjning har han i princip utfört helt på egen hand. Endast andragallring och slutavverkning, som är av mer kvalificerat slag, har han låtit utomstående göra.

Förhandsbesked

Mannen ville veta om inkomsten från skogsbruket ska anses vara resultatet av aktiv näringsverksamhet. Han ställde därför den frågan till Skatterättsnämnden. Som pensionär är aktivitetsbedömningen av betydelse för honom när det gäller rätten till skattereduktion för arbetsinkomster (jobbskatteavdrag).

Skatteverket anser, med hänvisning till verksamhetens ringa omfattning och det faktum att allt arbete inte utförts av mannen själv, att näringsverksamheten ska anses som passiv.

Skatterättsnämnden

Skatterättsnämnden konstaterar att Högsta förvaltningsdomstolen i ett avgörande ansett att verksamhet avseende skogsbruk på en fastighet om drygt 30 hektar var aktiv näringsverksamhet i ett fall där fastighetsägaren själv utförde allt arbete. Detta trots att arbetsinsatsen i sig var av begränsad omfattning.

I rättsfallet drar Högsta förvaltningsdomstolen paralleller till fåmansföretagsreglerna i inkomstskattelagen. Där görs en avgränsning mellan arbete och kapitalförvaltning vid bedömning av om företagaren eller någon närstående till honom varit verksam i betydande omfattning i företaget. På det området, framhåller Skatterättsnämnden, finns numera exempel från rättspraxis beträffande fastighetsförvaltning i fåmansföretag som visar att verksamhetskravet ansetts uppfyllt trots att de egna arbetsinsatserna var tidsmässigt begränsade och att mer kvalificerade arbetsuppgifter upphandlats.

Det nu aktuella fallet rör en betydligt mindre skogsfastighet än den i 2002 års rättsfall men arbetenas karaktär, anser Skatterättsnämnden, är av jämförbart slag. Den omständigheten att mannen i sin verksamhet uppdragit åt utomstående att utföra vissa arbetsuppgifter bör enligt Skatterättsnämnden inte leda till någon annan bedömning än den som gjordes i 2002 års fall.

Mot denna bakgrund är Skatterättsnämndens slutsats att det av mannen bedrivna skogsbruket på den fastighet han äger tillsammans med sin fru ska anses utgöra aktiv näringsverksamhet.

Skatterättsnämnden, förhandsbesked, 2015-05-18, dnr 103-15/D

Företagsaktuellt nr 4 2016

Inget avdrag för moms vid missad vidarefakturering

Ett moderbolag fick enligt kammarrätten inte göra avdrag för moms på de kostnader det haft för att stödja sina dotterbolags momspliktiga verksamheter. Anledningen till det var att man missat att vidarefakturera kostnaderna till dotterbolagen.

A AB var moderbolag i en koncern som bedrev näringsverksamhet inom framförallt operationell leasing. Bolaget tillhandahöll tjänster av ekonomisk, administrativ och juridisk karaktär till sina dotterbolag.

A AB hade gjort avdrag för den ingående momsen på samtliga kostnader. Men för att förenkla sin administration hade bolaget från och med oktober 2011 till och med december 2013 inte vidarefakturerat dotterbolagen för deras andel av kostnaderna och momsen. I stället fick A AB utdelning från dotterbolagen.

Skatteverket

Skatteverket nekade A AB avdrag för ingående moms med cirka en miljon kr och påförde bolaget reducerat skattetillägg med cirka 120 000 kr. Skatteverket motiverade sitt beslut med att en verksamhet måste medföra utgående momspliktiga transaktioner för att avdragsrätt för ingående moms ska finnas. Eftersom A AB inte bedrev någon momspliktig verksamhet under den aktuella perioden saknade bolaget avdragsrätt för ingående moms.

A AB överklagade Skatteverkets beslut och framhöll att för statens del innebar det valda förfarandet från bolagets sida ett nollsummespel. Om bolaget valt att vidarefakturera varje dotterbolag för sin andel av de gemensamma kostnaderna skulle detta endast ha fått till följd att bolaget hade redovisat utgående moms på dessa kostnader och samtidigt fått avdrag för den ingående momsen. Eftersom dotterbolagen var registrerade för moms innebar detta att dessa skulle fått avdrag för ingående moms för dessa kostnader.

Förvaltningsrätten

Förvaltningsrätten konstaterade att bolaget inte hade bedrivit någon verksamhet som genererat momspliktiga intäkter. Bolaget hade dock gjort avdrag för den ingående moms det haft för att stödja sina dotterbolags verksamheter. Eftersom bolaget inte fakturerat sina dotterbolag hade bolaget tillhandahållit tjänster utan ersättning. Att bolagets underlåtenhet att fakturera dotterbolagen genererat bolaget intäkter i form av utdelningar innebar inte heller att tjänsterna tillhandahållits mot ersättning, framhöll förvaltningsrätten. Eftersom bolaget inte visat att det hade bedrivit någon momspliktig verksamhet under den i målet aktuella perioden saknades rätt till avdrag för ingående moms. Förvaltningsrätten fann inte heller skäl att medge ytterligare befrielse från skattetilläggen.

Kammarrätten i Stockholm ändrade inte på förvaltningsrättens dom.

Dom 2016-04-19, mål nr 4440-4441-15.

Företagsaktuellt nr 4 2016

 

Solcellsanläggning på villa eller fritidshus

Skatteverket har i ett ställningstagande redogjort för beskattningskonsekvenserna för dig som har en solcellsanläggning på din villa eller ditt fritidshus som är privatbostad.

Från och med den 1 juli 2016 ändras reglerna för energiskatt. Skatteverket har därför i ett ställningstagande sammanställt de regler som gäller från och med det datumet för dig som bor i egen villa eller tillbringar viss tid i ditt fritidshus och har en solcellsanläggning på en sådan byggnad . Samma regler gäller om du har solcellsanläggningen på en garagebyggnad som finns på villafastigheten eller fritidshusfastigheten.

Inkomstskatt

Enbart en solcellsanläggning medför inte att du har näringsverksamhet. Inkomsterna från anläggningen beskattas i stället som kapitalinkomst enligt de regler som gäller för produkter från en privatbostad. I de flesta fall blir det ingen inkomstskatt eftersom du varje år får ett schablonavdrag på 40 000 kr som dras av från din totala inkomst av varje fastighet.

Energiskatt

Du behöver inte betala energiskatt för egenförbrukad eller levererad el om din solcellsanläggning har en installerad toppeffekt som understiger 255 kilowatt. Det gäller under förutsättning att

• du inte yrkesmässigt levererar annan el och
• ersättningen för elen under ett kalenderår inte överstiger 30 000 kr.

Om du förfogar över flera solcellsanläggningar ska anläggningarnas installerade toppeffekt läggas samman och tillsammans uppgå till mindre än 255 kilowatt för att detta ska gälla. Har du flera anläggningar i vilka el framställs från andra energikällor ska anläggningarnas effekt läggas samman. Då gäller andra effektgränser.

Moms

Den som säljer varor och tjänster i en självständig ekonomisk verksamhet är skyldig att registrera sig för och betala moms. Även om din solcellsanläggning inte räknas som näringsverksamhet vid inkomstbeskattningen ska en särskild bedömning göras när det gäller dina skyldigheter i momshänseende.

Enligt Skatteverket är det fråga om en ekonomisk verksamhet när du har installerat en solcellsanläggning på din villa och du mot ersättning kontinuerligt säljer antingen all el eller endast överskottselen in på elnätet. Någon beloppsgräns finns inte. Din skyldighet att registrera dig för och betala moms gäller alltså oavsett belopp.

Avdrag för betald moms

I Sverige har vi ett avdragsförbud för moms som avser stadigvarande bostad. Avdragsförbudet omfattar inte endast köp till en byggnad, såsom inredning, reparationer och dylikt utan även sådant som har en anknytning till det stadigvarande boendet. Då solcellsanläggningen ska leverera el till en byggnad som har karaktären av stadigvarande bostad krävs det att anläggningen uteslutande används i en ekonomisk verksamhet för att avdragsförbudet inte ska bli tillämpligt.

I det fall en solcellsanläggning på en villa används i en ekonomisk verksamhet beror avdragsrätten på om du mot ersättning säljer all producerad el eller endast överskottselen in på elnätet.

Exempel 1:
Du säljer endast överskottsel till ett elhandelsföretag. En del av den producerade elen konsumerar du direkt för ditt boende. Du redovisas och betalar moms endast för den överskottsel du säljer.

Eftersom din anläggning inte uteslutande används i en ekonomisk verksamhet utan även betjänar ditt boende saknar du helt avdragsrätt för moms på dina inköp till solcellsanläggningen.

Exempel 2:
All el du producerar säljer du till ett elhandelsföretag och du redovisar och betalar moms för all försäljning. Den el du själv förbrukar i bostaden köper du tillbaka från elhandelsföretaget och betalar moms för.

I detta fall använder du anläggningen uteslutande i en ekonomisk verksamhet. Du får därför göra avdrag för den moms du betalar vid inköp för solcellsanläggningen.

SKV ställningstagande, 2016-05-02, dnr: 131 99075-16/111

Företagsaktuellt nr 4 2016

 

Skattereduktion för ROT- arbete oavsett vem som betalar fakturan

Trots att ROT-fakturan hade betalats av annan än köparen ansåg Högsta förvaltningsdomstolen att utföraren av arbetet hade rätt till utbetalning från Skatteverket.

Byggföretaget B AB utförde under 2012 reparationsarbeten på en fritidsfastighet som ägdes gemensamt av fyra personer. Var och en fakturerades sin andel av arbetskostnaden men samtliga fakturor betalades av en av delägarna. B AB begärde och fick utbetalning från Skatteverket enligt reglerna för hushållsarbete motsvarande den skattereduktion som de fyra delägarna preliminärt bedömdes ha rätt till.

Nytt beslut

Under 2013 beslutade Skatteverket att återkräva betalningen avseende två av delägarna. Skatteverket konstaterade att samtliga fakturor hade betalats av en av de andra delägarna och enligt verket hade därför de två delägarna inte haft någon utgift för hushållsarbete. Att de två delägarna vid tiden för Skatteverkets beslut hade ersatt den delägare som betalat deras fakturor saknade enligt Skatteverket betydelse eftersom betalningen var gjord efter att verket hade inlett sin utredning.

B AB överklagade Skatteverkets beslut och yrkade att det skulle upphävas. Bolaget uppfattning var att en utgift uppkommit vid faktureringstidpunkten.

Högsta förvaltningsdomstolen

Eftersom de båda delägarna var för sig hade fakturerats för sin andel av arbetskostnaden var, enligt Högsta förvaltningsdomstolen, kravet på att de ska ha haft utgifter för hushållsarbete uppfyllt.

Av lagtexten kan det inte utläsas att en betalning måste ha gjorts av köparen själv för att denne ska ha rätt till skattereduktion. Inte heller ger förarbetena till lagstiftningen stöd för ett sådant synsätt. Det enda som framgår är att betalning ska ha skett, framhåller Högsta förvaltningsdomstolen.

Tidigare avgörande

Att en betalning som görs av någon annan kan ligga till grund för skattereduktion framgår även av ett tidigare avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen. I det rättsfallet ansågs en utförare av hushållsarbete ha rätt till utbetalning trots att fakturan inte hade betalats av köparna själva utan av ett aktiebolag som de var delägare i. Delägarnas avräkningskonton i bolaget debiterades samma dag som fakturan betalades. Av rättsfallet framgår dock inte att denna reglering var avgörande för utgången i målet.

Skatteverkets beslut ändrades

Högsta förvaltningsdomstolen kom fram till att det inte var motiverat att i den aktuella situationen uppställa ett krav på att köparens och säljarens mellanhavanden ska ha reglerats för att köparen ska ha rätt till skattereduktion. Mot denna bakgrund och då bolaget i övrigt uppfyllt de krav som uppställts för utbetalning biföll Högsta förvaltningsdomstolen bolagets överklagan.

Dom 2016-04-22, mål nummer 5893-14

Företagsaktuellt nr 4 2016

 

Crowdfunding kan vara momspliktig

Tillhandahållande av varor och tjänster i utbyte mot bidrag vid så kallad crowdfunding utgör momspliktig omsättning om det finns en direkt koppling mellan det bidrag som betalas och den vara eller tjänst som mottas. Det skriver Skatteverket i ett ställningstagande.

Crowdfunding eller gräsrotsfinansiering innebär att pengar samlas in från allmänheten till ett visst projekt eller ändamål genom många små eller stora bidrag. Bidragsgivare kan vara både företag och enskilda personer. Det sker ofta via särskilda plattformar på internet.

Finansiering av utvecklingsprojekt

Skatteverket anser att när den som finansierar ett projekt får en villkorad motprestation i form av en vara eller en tjänst från det företag som sökt finansieringen så kan det vara en momspliktig omsättning för företaget som får pengarna. Bedömningen gäller under förutsättning att det finns en direkt koppling mellan leveransen av varan eller tillhandahållandet av tjänsten och den ersättning som betalats.

Om investeraren exempelvis får en andel av en rättighet till en film eller en bok som motprestation till investeringen och därmed del av framtida royalty så innebär rättighetsöverlåtelsen att en tjänst har tillhandahållits mot ersättning, det vill säga tjänsten har omsatts.

Beskattningsunderlag

Beskattningsunderlaget för moms ska beräknas med utgångspunkt från den ersättning som den som söker finansiering får för sin omsättning. Ersättningen är det pris finansiären faktiskt betalar. Det gäller även om ersättningen är högre än vad priset för motprestationen skulle vara på öppna marknaden. Skatteverket anser att om det företag som mottar finansieringen har omsatt de varor eller tjänster som ges som motprestation så ska beskattningsunderlaget beräknas utifrån hela det belopp som finansiären betalat.

Gåvor

Om finansiärerna enbart får en symbolisk motprestation i samband med donationen anser Skatteverket att det inte är någon omsättning av vara eller tjänst mellan parterna. Det gäller under förutsättning att värdet av motprestationen är försumbart eller inte alls står i relation till det belopp som betalats.

Uttagsbeskattning

Under vissa förutsättningar kan uttagsbeskattning bli aktuellt. För det krävs att den som ger varan som tackgåva har haft avdragsrätt för den ingående momsen vid inköpet av varan. Det är dock inte ett uttag om tackgåvan är av mindre värde eller ett varuprov.

Välgörande ändamål

Många insamlingar avser finansiering av projekt med välgörande ändamål. Skatteverket anser att mottagarna av finansieringen i dessa fall normalt inte omsätter någon vara eller tjänst till donatorerna. Eventuella gåvor som ges som tack för bidraget är som regel symboliska och medför inte att den som mottagit inbetalningen ska anses ha omsatt gåvan.

Finansiell crowdfunding

Vid finansiell crowdfunding lånar finansiärerna ut pengar eller så investerar de kapital i utbyte mot ägarandelar. Andelar som kan ge rätt till utdelning i form av del i det framtida resultatet. Varken utdelningen eller räntan som finansiärerna får vid finansiell crowdfunding medför enligt Skatteverket skattskyldighet för moms.

SKV ställningstagande, 2016-05-20, dnr 131 221169-16/111

Företagsaktuellt nr 4 2016

Förslag om nya tjänster i RUT-avdraget

Regeringen föreslår i sin vårändringsbudget att RUT-avdraget ska utökas till att gälla fler trädgårdstjänster samt flyttjänster och it-tjänster i hemmet. Förslaget är en del av uppgörelsen om insatser med anledning av flyktingkrisen som träffats mellan regeringen och allianspartierna.

Vid årsskiftet avskaffades möjligheten att göra RUT-avdrag för läxhjälp, matlagning och mer avancerat städarbete.

Nuvarande regler

För närvarande kan du få RUT-avdrag för följande arbeten:

• Enklare städarbete eller annat rengöringsarbete samt flyttstädning som utförs i bostaden.
• Vård av kläder och hemtextilier när vården utförs i bostaden.
• Snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden.
• Häck- och gräsklippning samt krattning och ogräsrensning som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden.
• Barnpassning som inte mer än i ringa omfattning innefattar hjälp med läxor och annat skolarbete och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden samt lämning och hämtning till och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande.
• Annan omsorg och tillsyn än barnpassning som du eller din förälder behöver och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader, bankbesök, besök vid vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden.

Avdragsbegränsning

För dig som inte har fyllt 65 år vid årets ingång har RUT-avdragets skattereduktion begränsats till maximalt 25 000 kr per år från och med den 1 januari 2016. Har du fyllt 65 år är skattereduktionen som tidigare begränsad till maximalt 50 000 kr per år.

Inte eget arbete

Du eller någon närstående till dig får inte själv utföra det arbete du begär RUT-avdrag för. Men det går bra att anlita ett eget bolag så länge du låter någon anställd som inte är närstående till dig utföra arbetet.

Nya tjänster

Nu föreslår regeringen att RUT-avdraget ska utökas med nya tjänster.

Fler trädgårdstjänster

Enligt förslaget ska beskärning och borttagande av träd och buskar omfattas av RUT-avdraget. Arbetet ska i likhet med vad som gäller för RUT-avdrag för trädgårdsarbete i övrigt utföras på tomt eller i trädgård i nära anslutning till din eller, i förekommande fall, din förälders bostad.

Borttagande omfattar bland annat trädfällning, borttagning av stubbar, röjning av sly och gallring av buskage. I beskärning och borttagande ligger även omhändertagande av det som avlägsnats i form av till exempel vedkapning, eldning eller kompostering, under förutsättning att arbetet utförs på eller i aktuell tomt eller trädgård.

Borttagande omfattar även återställning av markytan efter borttagandet.

Nyplantering av träd och buskar omfattas inte av RUT-avdraget. Det gäller även om du bara ersätter sådana träd och buskar som tagits bort. Inte heller rådgivning om till exempel växtförslag, trädstatusbedömning och trädgårdsdesign omfattas av de nya reglerna.

Flyttjänster

Flytt av bohag och annat lösöre mellan bostäder samt till och från magasinering i samband med att du flytter mellan bostäder ska omfattas av RUT-avdraget.

Med bohag avses möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsett för ditt hem. Transport från till exempel en möbelåterförsäljare eller från eller till en annan privatperson omfattas inte. I flyttarbetet ingår arbete med packning eller annat iordningställande för transport, uppackning, lastning och lossning samt själva arbetstiden för transporten av bohaget.

Det är bara utgiften för arbete som ger rätt till RUT-avdrag. Inte dina utgifter för till exempel flyttbil och magasinhyra.

IT-tjänster

Installation, reparation och underhåll av data och informationsteknisk utrustning, dataprogram och dataförbindelser samt handledning och rådgivning i samband med sådant arbete ska omfattas av RUT-avdraget.

Det arbete som omfattas är att ta i bruk, installera, reparera och underhålla data- och informationstekniska apparater och kringutrustning samt dataförbindelser, installera och avinstallera program och uppdateringar i en data- eller informationsteknisk apparat samt ge handledning och rådgivning i samband med sådant arbete. Med rådgivning avses enklare vägledning och utbildning. Däremot omfattas inte åtgärder som till exempel programmering, kundspecificerad ombyggnad av data- och informationsteknisk utrustning eller mer avancerad kundanpassning av programvara.

Med data- och informationsteknisk utrustning avses persondatorer, läsplattor, tv-apparater, smarta telefoner, spelkonsoler och liknande. Begreppet är inte avsett att omfatta andra former av utrustning som till exempel smarta vitvaror, brand- och inbrottslarm eller fjärrstyrda luftvärmepumpar.

Med kringutrustning avses till exempel skrivare, skannrar och avläsare. Som dataförbindelser räknas modem, routrar, fiber- och nätverkskablar och wifi-utrustning.

Kravet är att arbetet utförs i eller i nära anslutning till din bostad. Det innebär att avdraget inte omfattar till exempel reparationer i utförarens verkstad eller handledning och rådgivning som ges per telefon eller på annat sätt sker på distans.

Ikraftträdande

Kompletteringarna av RUT-avdraget träder i kraft den 1 augusti 2016. Ändringarna tillämpas på arbete som har utförts och betalats efter den 31 juli 2016.

Regeringens proposition 2015/16:99

Företagsaktuellt nr 3 2016

 

Inget avdrag för renovering av näringsfastighet

Utgifterna för att renovera ladugård och uppföra maskinhall på en lantbruksfastighet ansågs vara privata levnadskostnader. Kammarrätten medgav endast värdeminskningsavdrag för byggnaderna.

Richard köpte en lantbruksfastighet 2006 med syfte att bedriva jordbruksdrift med huvudinriktning mot fårskötsel. Han lade ned ett omfattande arbete på att anpassa byggnaderna för denna verksamhet.

Näringsverksamhet

Med näringsverksamhet avses enligt inkomstskattelagen en förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. En avgörande omständighet är om det finns ett vinstsyfte.

Innehav av en näringsfastighet räknas alltid som näringsverksamhet. Det innebär att en verksamhet kan utgöra näringsverksamhet även om de kriterier som uppställs i huvuddefinitionen inte är uppfyllda. Men det gäller bara inkomster och utgifter som föranleds av själva innehavet av fastigheten.

Av rättsfallet RÅ 2010 ref. 111 framgår att det förhållande att en hästverksamhet, som inte uppfyller kraven på näringsverksamhet i huvuddefinitionen, bedrivs på en näringsfastighet, innebär inte att hästverksamheten ingår i den näringsverksamhet som fastighetsinnehavet medför.

Skatteverket

I samband med ett taxeringbesök hösten 2010 konstaterade Skatteverket att sedan starten hade Richard haft en försäljning på 37 000 kr och gjort inköp för cirka 2,1 miljoner kr. Ladugården hade byggts om och boxar till hästar hade inrättats och där stod fyra hästar.   Dessa var privata och det planerades inte vid detta tillfälle att de skulle ingå i verksamheten. En ny maskinhall hade uppförts där det stod en nyinköpt trailer, en släpvagn och en fyrhjuling. I hallen fanns även hinder som används vid hästhoppning. Trailern uppgavs vara inköpt för att köra hö till fåren, som ännu inte hade köpts in till verksamheten.

Skatteverket ansåg att någon näringsverksamhet aldrig hade påbörjats. Den hästverksamhet som fanns var privat. De kostnader som uppkommit var att anses som privata och för dem medgavs inget avdrag.

Kammarrätten i Jönköping

Kammarrätten konstaterade att den verksamhet som hade redovisats för de fem beskattningsår som var aktuella i målet hade generellt stora underskott. De intäkter som redovisats var mycket små. Med hänsyn till det ekonomiska utfallet av verksamheten krävs att omständigheterna i övrigt med styrka ändå talar för att verksamheten har haft som syfte att gå med vinst.

Den fårverksamhet som uppgivits som motiv för investeringarna hade kommit igång först 2012 och då med förhållandevis låg omsättning. Mot denna bakgrund fann kammarrätten att någon verksamhet som uppfyller kraven enligt huvuddefinitionen inte förekommit på fastigheten.

När det gäller kostnader föranledda av själva innehavet av fastigheten ansåg kammarrätten att Richard inte hade presterat sådan bevisning att det gått att bedöma om det fanns sådana kostnader. Kammarrätten kom därför fram till att resultatet av näringsverksamheten endast skulle sänkas med yrkat avdrag för årlig värdeminskning på byggnader för respektive år.

Dom 2015-04-20, mål nummer 1971-1975-14

Företagsaktuellt nr 3 2016

Återtagande av aktieutdelning

Om en aktieägare avstår från en beslutad utdelning eller betalar tillbaka en utbetald utdelning, utan att utdelningsbeslutet har upphävts på civilrättsliga grunder, anser Skatteverket i ett ställningstagande att den ska beskattas eftersom utdelningen varit disponibel.

Hur påverkas aktieägarnas beskattning av ett beslut om återtagande av utdelningen? Spelar det någon roll av vilken anledning återbetalning sker? Det är frågor som Skatteverket svarar på i ett ställningstagande.

Gällande rätt

En utdelningsinkomst ska tas upp till beskattning det år den kan disponeras av den som då hade rätt till utdelningen. Det är en grundläggande regel.

Utdelning till aktieägarna beslutas på bolagets årsstämma efter förslag från styrelsen. Beslutet ska bland annat innehålla uppgift om utdelning per aktie samt utbetalningsdagen om bolaget är ett kupongbolag. Utbetalningsdagen måste infalla innan nästa årsstämma.

I ett kupongbolag är det styrelsen och inte Euroclear, tidigare VPC, som ansvarar för att en aktiebok förs och hanteras korrekt.

Det går även att besluta om vinstutdelning på annan ordinarie stämma eller på en extra bolagsstämma. Vid en extra bolagsstämma får bolaget högst dela ut det som återstår av vad som utgjorde fritt eget kapital enligt den senaste fastställda balansräkningen. Det är inte tillåtet att dela ut överskott som har upparbetats efter balansdagen.

Aktieägarna kan sätta sig över aktiebolagslagens regler om formerna för värdeöverföring om de är överens. Ett samfällt och formlöst beslut om att föra över medel från bolaget som har fattats av aktieägarna kan vara giltigt. Det utgör dock inget beslut om vinstutdelning i aktiebolagslagens mening utan är snarare att betrakta som en förtäckt utdelning.

Ett beslut om vinstutdelning som strider mot aktiebolagslagen eller bolagsordningen kan klandras. Om styrelsen, VD eller annan ställföreträdare verkställer klanderbara stämmobeslut och beslutet sen upphävs, är de aktieägare som har fått utdelning återbetalningsskyldiga, om de inte varit i god tro.

Bedömning

En utdelning i pengar är disponibel på bolagsstämmodagen om bolaget är ett kupongbolag, framhåller Skatteverket. Har stämman eller styrelsen fattat beslut om en senare utbetalningsdag är utdelningen i stället disponibel den dagen. Bestämmelserna är till för att skydda aktieägarna. Är samtliga aktieägare överens kan de därför avtala om en senare utbetalningsdag än den stämman eller styrelsen beslutat om. Genom en sådan överenskommelse får aktieägarna anses ha disponerat över utdelningen. Skatteverket anser att i en sådan situation är utdelningen disponibel senast dagen innan nästa årsstämma även om samtliga aktieägare har accepterat ett beslut om en ännu senare utbetalningsdag.

Skatteverket anser att om någon av parterna klandrar ett beslut om utdelning och får det upphävt på civilrättsliga grunder ska inte aktieägaren beskattas för utdelningen. Det gäller under förutsättning att aktieägaren har betalat tillbaka en utbetald utdelning eller att utdelningen aldrig har betalats ut.

Skulle en aktieägare avstå från en beslutad utdelning eller betala tillbaka en utbetald utdelning av andra skäl anser Skatteverket att utdelningen har varit disponibel. Aktieägaren ska därför beskattas för utdelningen. Återbetalningen får då behandlas som ett kapitaltillskott till bolaget.

SKV ställningstagande, 2016-03-30, dnr: 131 145541-16/111

Företagsaktuellt nr 3 2016