Artiklar

Arbetsgivardeklaration på individnivå

Regeringen föreslår i en proposition att alla företag som betalar ut lön ska uppge de anställdas inkomster på individnivå varje månad till Skatteverket, i stället för en gång per år i en kontrolluppgift.

Syftet med regeringens förslag om arbetsgivardeklaration på individnivå, AGI, är att minska skattefusk och skatteundandragande. Därför föreslår man att vissa uppgifter om utbetalda ersättningar och skatteavdrag ska redovisas per mottagare och lämnas löpande varje månad till Skatteverket. När det föreslagna systemet har införts behöver en utbetalare inte längre lämna någon kontrolluppgift.

Antingen elektroniskt eller på papper

Du som betalar ut skattepliktiga ersättningar kommer att kunna välja om du vill lämna arbetsgivardeklaration elektroniskt eller på papper. Väljer du att lämna den elektroniskt gör du det antingen genom att en fil med samtliga uppgifter överförs till Skatteverket eller genom att du manuellt registrerar nödvändiga uppgifter för varje betalningsmottagare via en e-tjänst. Målsättningen är att det ska vara så enkelt att lämna uppgifterna elektroniskt att alla så småningom väljer det alternativet.

Rapporteringen följer kontantprincipen och behöver därför inte hänföras till den månad ersättningen tjänas in. Uppgifterna ska precis som idag lämnas senast den 12e i månaden efter utbetalningsmånaden, utom i januari och augusti då lämning sker senast den 17e.

Uppgifter i arbetsgivardeklarationen

De uppgifter som ska lämnas i en arbetsgivardeklaration på individnivå är ungefär desamma som du idag lämnar i den årliga kontrolluppgiften. Men vissa uppgifter har valts bort. Du kommer därför inte längre att behöva lämna uppgift om till exempel

• ersättning för logi och reseersättning för annat färdsätt än egen bil vid tjänsteresa
• parkeringsförmån
• anställningstid
• bilmodell vid bilförmån
• eventuell betalning för bilförmån
• antal kilometer med reseersättning vid bilförmån
• om bostadsförmån avser ett småhus.

Informera om lämnade uppgifter

Det införs en skyldighet för dig att senast i samband med att du lämnar en arbetsgivardeklaration för en viss månad även informera betalningsmottagen om de uppgifter du lämnat om honom eller henne. Denna uppgiftsskyldighet fullgör du enklast genom att du på det lönebesked du redan idag normalt lämnar till betalningsmottagaren kompletterar med en notering om vilka uppgifter du lämnat till Skatteverket.

Betalningsmottagaren ska även efter inloggning på Skatte-verkets sajt löpande kunna se att du fullgjort den redovisning och betalning av avgifter som framgår av lönebeskedet. Genom att den anställde får denna möjlighet till kontroll kan du tidigare än i dag göras uppmärksam på att någon uppgift blivit fel.

Ändra eller rätta

Om en lämnad uppgift behöver ändras eller rättas hos Skatte-verket är det bara du som har gjort utbetalningen som kan begära detta. Den som mottagit betalningen kan inte göra detta löpande utan får i så fall begära omprövning hos Skatteverket. En sådan begäran ska vara skriftlig och vara inlämnad till Skatteverket senast det sjätte året efter det år lönen betalades ut.

Kontrolluppgiften finns kvar

Om du enbart betalar ut ersättning som inte är underlag för skatteavdrag eller arbetsgivaravgifter behöver du inte redovisa den ersättningen i en arbetsgivardeklaration. Men då måste du på samma sätts om idag lämna en kontrolluppgift.

Du kan dock välja att frivilligt lämna uppgifter i en arbetsgivardeklaration även för en sådan betalningsmottagare. Då behöver någon kontrolluppgift inte lämnas. Det kan vara en praktisk lösning om du redan är tvungen att lämna arbetsgivardeklaration för vissa anställda.

Andra myndigheter

Flera myndigheter kommer att få direktåtkomst till de uppgifter på individnivå som framgår av arbetsgivardeklarationen. Det gäller Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Kronofogden, Tullverket och Migrationsverket. I och med att dessa myndigheter kan få direktåtkomst kommer den rapporteringsskyldighet du som arbetsgivare har idag att minska.

Även A-kassorna kommer att efter begäran kunna får ta del av de uppgifter som lämnas till Skatteverket. Men det gäller bara i den utsträckning de behövs för prövning av ett ärende om arbetslöshetsersättning.

Ikraftträdande

Om ditt företag har fler än 15 anställda och omfattas av kravet att föra personalliggare ska du enligt regeringens förslag börja lämna uppgifter på individnivå från och med den 1 juli 2018. För övriga företag börjar reglerna tillämpas först från och med den 1 januari 2019.

Företag som omfattas av det tidigare ikraftträdandet kommer utöver kravet att lämna arbetsgivardeklaration på individnivå under halva året även ha krav på sig att lämna kontrolluppgift för hela löneåret 2018.

Regeringens proposition 2016/17:58

Företagsaktuellt nr 2 2017

---

Syftet med arbetsgivaredeklaration på individnivå är att:
⇒ minska administrationen för arbetsgivare
⇒ minska uppgiftslämnandet till myndigheter
⇒ anställda ska få direktåtkomst till lämnade uppgifter
⇒ minska osund konkurrens.

---

 

Betalningsansvar för gemensamt lån

När en kreditgivare genom förlikning gör upp med en av flera låntagare som är gemensamt ansvariga för samma lån så svarar de övriga därefter bara för sin andel av det ursprungliga lånet. Det framgår av en dom från Högsta domstolen.

Rolf och Edith lånade 300 000 kr av ett finansföretag. Enligt skuldebrevet svarade de solidariskt för hela skulden. Eftersom lånet inte betalades i tid sade finansföretaget upp det till omedelbar betalning.

Finansföretaget ingick sedan en förlikning med Edith. Enligt avtalet skulle hon betala drygt 100 000 kr i ett för allt till företaget. Därmed var samtliga mellanhavanden dem emellan slutligt reglerade.

Därefter vände sig finansföretaget till Rolf och krävde honom på betalning för återstående låneskuld, 171 000 kr. Tingsrätten och hovrätten kom fram till att Rolf skulle betala hälften av den summan.

Solidariskt ansvar

Högsta domstolen, HD, som kom att pröva frågan framhöll att ett solidariskt ansvar av detta slag innebär att var och en av låntagarna svarar för skuldens hela belopp i förhållande till långivaren. Det vill säga inte bara för sin egen andel utan även för övriga låntagares andel.

Det solidariska ansvaret bygger på att det finns en rätt för den låntagare som betalar mer än sin andel att kräva ut övriga låntagares andelar av dem. Om långivaren efterger sin fordran mot en av låntagarna, kan det innebära att övriga låntagare förlorar möjligheten att kräva ut den låntagarens andel. Enligt HD får då långivaren själv ta de negativa konsekvenserna av att han väljer att efterge sin fordran mot en låntagare.

Högsta förvaltningsdomstolen

Genom finansföretagets förlikningsavtal med Edith var saken slutreglerad för hennes del, konstaterade HD. Det innebar att hon i fortsättningen inte heller skulle behöva utsättas för regressansvar från Rolf. Eftersom finansföretaget hade befriat Edit från skulden på detta sätt kunde företaget inte längre göra Rolf ansvarig för Ediths andel av lånet. HD slog därför fast att efter förlikningen svarade Rolf enbart för sin andel av det ursprungliga skuldbeloppet.

HD kom fram till att det belopp Rolf skulle betala uppgick till 21 000 kr. Den summan tillsammans med hans tidigare gjorda betalningar uppgick därmed till 150 000 kr. Han skulle därutöver betala en proportionell andel av den vid förlikningen upplupna räntan, liksom avtalad ränta och sin del av avgifter och inkassokostnader.

Dom 2016-12-28. Mål nummer T 5911-15

Företagsaktuellt nr 2 2017

Kapitalförlust vid försäljning av andel i handelsbolag

En person som sålt sin andel i ett handelsbolag kunde inte förklara skillnaden mellan sin justerade anskaffningsutgift och bolagets egna kapital. Han fick därför bara avdrag för en justerad anskaffningsutgift som motsvarade hans andel av bolagets egna kapitalet.

I det aktuella målet hade Sven i sin inkomstdeklaration redovisat en förlust om 252 000 kr i samband med att han avyttrade sin andel i ett handelsbolag. Han hade redovisat en justerad anskaffningsutgift (JAU) med samma belopp. Sven kunde inte lämna någon förklaring till Skatteverket varför hans JAU översteg hans andel av det bokförda egna kapitalet i bolaget. Det resulterade i att Skatteverket ändrade Svens förlust till 37 000 kr.

Justerad anskaffningsutgift

Den justerade anskaffningsutgiften (JAU) är ett skattemässigt begrepp som har stor betydelse för beskattning. Den utgör anskaffningsutgiften för andelen i handelsbolaget och används för att beräkna vinst/förlust när andelen säljs eller bolaget upplöses. Vid den årliga beskattningen har den även betydelse vid beräkning av räntefördelning och expansionsfond. JAU beräknas årligen för varje delägare på N3A-bilagan, men den fastställs inte. Vid beräkningen av JAU tas bland annat hänsyn till inköpspris eller tillskott vid bildandet, andra tillskott, uttag och skattepliktiga inkomster.

Överklagande

Sven överklagade Skatteverkets beslut och framhöll att det var omöjligt för honom att få fram uppgifter ända från inkomståret 1988. De uppgifter som efterfrågats har använts under alla år för att beräkna räntefördelning och avsättningar till expansionsfond och då godkänts av Skatteverket. Det ansåg Sven var något som bekräftade att redovisad JAU varit riktig. Enligt Sven var den troliga förklaringen till differensen mellan JAU och handelsbolagets egna kapital att det fanns ett negativt eget kapital den sista december 1987. Då fastställdes JAU till noll kronor när reglerna om JAU infördes 1988.

Förvaltningsrätten

Förvaltningsrätten framhöll att i enlighet med grundläggande principer om bevisbörda inom skatteprocessen ankommer det på Sven att göra sannolikt att storleken på den justerade anskaffningsutgiften ska beräknas i enlighet med vad han yrkat.

Enligt förvaltningsrätten överensstämmer JAU för del-ägarna som regel väl med bolagets egna redovisade kapital. Förvaltningsrätten konstaterade att Sven saknade underlag som visade att handelsbolagets egna kapital var negativt vid utgången av 1987 eller som visade att det förekommit icke avdragsgilla kostnader eller annan omständighet som påverkat beräkningen av JAU. Det förhållande att Skatteverket godtagit räntefördelning och avsättning till expansionsfond under tidigare år medförde inte att förvaltningsrätten gjorde någon annan bedömning än den Skatteverket gjort.

Kammarrätten i Sundsvall

Sven överklagade till kammarrätten som gjorde samma bedömning som förvaltningsrätten. Överklagandet avslogs.

Dom 2017-01-27, mål nummer 2023-16

Företagsaktuellt nr 2 2017

Nya lagar 2017

Vi presenterar kort ett urval av de nya lagar som under 2017 kan komma att påverka dig och ditt företag. De flesta har trätt i kraft vid årsskiftet.

Mer statlig skatt

Den årliga uppräkningen av den nedre och övre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt har begränsats så att uppräkning för 2017 har gjorts med förändringen i konsumentprisindex plus en procentenhet. Normalt görs uppräkning med två procentenheter.

Den nedre skiktgränsen när du börjar betala 20 procent statlig skatt uppgår därmed till 438 900 kr och den övre skiktgränsen till 638 500 kr för 2017.

Det motsvarar brytpunkter (skiktgräns + grundavdrag) på 452 100 kr respektive 651 700 kr. Är du född 1951 eller tidigare är brytpunkterna 478 100 kr och 670 600 kr.

Nedsättning av förmånsvärdet för miljöbilar

Har du en miljöbil som förmånsbil kan det vara bra att känna till att den tillfälliga nedsättning av förmånsvärdet som man kan få för vissa sådana bilar har förlängts med fyra år, till och med utgången av 2020. Den maximala nedsättningen har dock sänkts från 16 000 kr till 10 000 kr.

Resor till och från arbetet

Beloppsgränsen för när du får avdrag för dina utgifter för resor till och från arbetet har höjts från 10 000 kr till 11 000 kr. Det gäller för de resor du gör nu under 2017.

Sänkt moms på vissa reparationer

Den moms du betalar när du reparerar dina skor, kläder, lädervaror och hushållslinne har sänkts från 25 procent till 12 procent. Även reparation av cykel med tramp- eller vev-anordning omfattas av momssänkningen.

Höjd moms på biobiljetter

Momsen på biljett till biografföreställningar har höjts från 6 procent till 25 procent.

RUT-avdrag på vitvaror

RUT-avdraget har utvidgats så att du nu även kan få skattereduktion för reparation och underhåll av vitvaror som utförs i din bostad (så kallat REP-avdrag). Det gäller till exempel reparation av din tvättmaskin, torktumlare, spis, kyl och frys. Skattereduktionen är en del i RUT-avdraget med den subventionsgrad och de förutsättningar i övrigt som gäller för RUT-avdrag.

Ändrade uppskovsregler

När du säljer din privatbostad och köper en ny kan du få uppskov med att betala vinstskatten. Det vinsttak 1 450 000 kr som har gällt under några år har nu slopats under en begränsat tid. Säljer du din bostad under perioden 21 juni 2016 till och med 30 juni 2020 kan du få uppskov med hela din vinst. Men det förutsätter att du köper en ny bostad som kostar minst lika mycket som den du säljer.

Metoden för att beräkna uppskovets storlek vid köp av billigare bostad har också ändrats från och med den 21 juni 2016. Uppskovet beräknas nu som en kvotandel av vinsten.

Ränta på skattekontot

Från och med i år har det införts ett särskilt golv för intäktsräntan på skattekontot. Det innebär att om basräntan har beräknats till sin lägsta nivå som är 1,25 procent, så får du ingen intäktsränta för överskott på ditt skattekonto.

Representation

Brukar du bjuda dina kunder på restaurang kan det vara bra att känna till att avdragsrätten för representation som avser lunch, middag eller supé har slopats vid inkomstbeskattningen. Kvar finns dock rätten att göra avdrag för enklare förtäring som till exempel alkoholfri dryck, kaffe, te respektive kakor, bullar, frukt och en enklare smörgås.

Om ditt företag har brutet räkenskapsår får du dock vid inkomstbeskattningen tillämpa de gamla reglerna fram till dess att räkenskapsåret avslutas under 2017.

För att kompensera för det slopade avdraget vid inkomstbeskattningen har avdraget för moms vid representationsmåltider förenklats och utökats. Avdraget får dock högst uppgå till momsen på 300 kr per person och tillfälle.

Växa-stöd för den först anställda

Ett tillfälligt så kallat växa-stöd har införts för dig som är enskild näringsidkare när du anställer din första person. Kravet är att du inte haft någon anställd sedan den 1 januari 2016 och att du anställer en första person efter den 31 mars 2016. Då behöver du endast betala ålderspensionsavgiften på 10,21 procent på ersättningen till den anställda under de tolv första månaderna. Övriga arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt behöver du inte betala. Det gäller för den del av lönen som inte överstiger 25 000 kr per månad. Anställningen ska omfatta minst tre månader och en arbetstid på minst 20 timmar per vecka. Reglerna gäller till och med den 31 december 2021.

Omsättningsgräns för moms

Det har införts en omsättningsgräns för moms. Syftet är att förenkla för dig som har en mindre verksamhet med liten omsättning, som till exempel mikroproduktion av förnybar el. Om din omsättning inte överstiger 30 000 kr exklusive moms under innevarande år och du inte heller under de två föregående två åren haft en högre omsättning, kan du bli skattebefriad för moms. Du behöver då inte registrera dig för moms eller redovisa moms. Men som skattebefriad saknar du även rätt att göra avdrag för ingående moms.

Koncernbidrag

Ett av villkoren för att få göra avdrag för koncernbidrag är att det sker en värdeöverföring motsvarande bidraget. Det har tidigare bara framgått av rättspraxis. Nu har lagtexten ändrats så att det tydligt framgår att värden motsvarande koncernbidraget ska föras över från givaren till mottagaren senast den dag som givaren ska lämna sin inkomstdeklaration.

Förbättrad skuldsanering

En ny skuldsaneringslag har införts för att ge fler så kallade evighetsgäldenärer möjlighet att ansöka om och genomgå skuldsanering. Lagen innebär bland annat att det har blivit lättare att ansöka om skuldsanering, att det görs en mer nyanserad bedömning än tidigare av om skuldsanering ska beviljas. Juni och december är numera betalningsfria månader för den som har beviljats skuldsanering.

Det har även införts en lag om skuldsanering för dig som är företagare. Den innebär att en särskild form av skuldsanering (F-skuldsanering) erbjuds överskuldsatta personer som är eller har varit engagerade i en näringsverksamhet som drivits på ett försvarligt och lojalt sätt.

Företagsaktuellt nr 2 2017

 

Fråga om pay and play golf

Skatterättsnämnden ansåg att golfspel på pay and play-banor och drivingranges kan utgöra skattefri motion och friskvård. Högsta förvaltningsdomstolen undanröjde förhandsbeskedet då frågan inte ansågs lämplig att besvara.

Ett företag lämnade ett friskvårdsbidrag till sin personal på 4 000 kr per anställd och år. En anställd valde mellan två alternativa motionsformer.

Han kunde tänka sig att använda friskvårdsbidraget som en delbetalning för ett exklusivare träningsmedlemskap som kostade 14 000 kr. I detta ingick förutom möjligheten till gruppträning, styrketräning och konditionsträning på alla kedjans anläggningar även fri tillgång till relaxavdelning, solarium och vattenmassage med mera. Friskvårdsbidraget motsvarade kostnaden för ett vanligt årskort.

Ett alternativ var att använda friskvårdsbidraget för att betala avgift, greenfee, för att spela golf på en pay and play-bana och hyra golfbollar för att öva slag på en driving range. Övrig utrustning tänkte han låna eller hyra på egen bekostnad.

Personalvårdsförmån

En arbetsgivare kan erbjuda sin personal skatte- och avgiftsfri personalvårdsförmån i form av motion och annan friskvård av enklare slag och mindre värde. Vad som är av mindre värde finns inte fastställt som belopp men som exempel ryms ett vanligt årskort på gym inom definitionen.

Skatterättsnämnden

Den anställde ville veta om arbetsgivarens friskvårdsbidrag som betalas ut mot kvitto var skattefritt om han valde något av de två motionsaktiviteterna. Han ställde därför frågan till Skatterättsnämnden.

Bidrag för att bekosta ett exklusivt träningsmedlemskap ansåg Skatterättsnämnden var skattepliktigt. Anledningen var att man måste se till allt det som medlemskapet omfattar, det vill säga även till de tjänster med mera som inte uppfyller kravet på att utgöra motion och friskvård av enklare slag.

När det gäller enklare varianter av golfspel i form av pay and play golf och utslagsspel på drivning range ansåg nämnden att dessa bör jämställas med motion och friskvård av enklare slag. Bidrag som arbetsgivaren ger för att bekosta sådana aktiviteter ska den anställde därför inte beskattas för, ansåg Skatterättsnämnden

Högsta förvaltningsdomstolen

När det gällde frågan om det exklusivare träningsmedlemskapet gjorde Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, samma bedömning som Skatterättsnämnden.

Enligt HFD avsåg den anställdes fråga om golf inte en konkret situation eller något avtal med viss varaktighet. Tjänsterna kan variera mellan olika anläggningar och kan också komma att förändras över tiden. HFD slog fast att bedömningen av om en viss aktivitet kan utgöra skattefri motion och annan friskvård av enklare slag måste göras för varje enskilt tillfälle. Frågan om golfspel ansågs därför inte vara lämplig att besvara genom ett förhandsbesked.

HFD undanröjde därför Skatterättsnämndens förhandsbesked avseende golfen.

Dom 2016-12-01. Mål nummer 3733-16

Företagsaktuellt nr 2 2017

Avdraget för representationsmåltider slopas

2017 slopas avdragsrätten för representationsmåltider vid inkomstbeskattningen, samtidigt som avdragsrätten för moms utökas i vissa fall. Avdragsrätten för annan representation påverkas inte.

Ett företags möjlighet att göra avdrag för representation i form av lunch, middag eller supé har sedan 1997 beloppsmässigt varit begränsad till 90 kr exklusive moms per person och måltid. Momsavdraget får dock beräknas på ett högre underlag med olika beloppsgränser där till exempel en gräns gäller för måltid med vin och en annan för måltid med starköl.

Från och med den 1 januari 2017 slopas avdragsrätten för representationsmåltider och alkohol vid inkomstbeskattningen. Men möjligheten att göra avdrag för förfriskningar och annan enklare förtäring som inte räknas som måltid och som är av mindre värde, kommer att finnas kvar. Det gäller till exempel läskande drycker, kaffe, te, bullar och enklare smörgåsar.

Personalfester

De nya reglerna innebär att det inte längre går att göra avdrag för måltider vid personalfester, informationsmöten eller i samband med företagsjubileum. Däremot kommer måltidsutgifter vid interna kurser och interna konferenser även fortsättningsvis att vara avdragsgilla vid inkomstbeskattningen. Sådana utgifter betraktas normalt som driftkostnader i ett företags bokföring.

Teaterbiljetter

Utgifter för kringkostnader som till exempel greenfee vid golfspel eller biljetter till teater, opera, idrottsmatch, bio och liknande påverkas inte av lagändringen. Det innebär att avdrag får göras med högst 180 kr plus moms per person för sådan utgifter.

300 kr är högsta underlag för momsavdrag

För att göra reglerna enklare 2017 får avdraget för moms avseende måltidsutgifter beräknas på ett underlag upp till 300 kr per person och tillfälle. Den gränsen gäller oavsett vilka drycker som ingår och oavsett om det gäller extern eller intern representation. Fortfarande gäller att utgifterna ska ha ett omedelbart samband med verksamheten och avdraget får inte överstiga vad som kan anses skäligt.

---

Exempel på representation utan alkohol

I samband med en representationsmåltid med några kunder får du ett restaurangkvitto där kostnaden per måltid uppgår till 300 kr inklusive cirka 32 kr i moms. Momssatsen är 12 procent.

För representation under 2016 får du dra av cirka 32 kr i moms och 90 kr i inkomstdeklarationen. Har du aktiebolag ger det ett skatteavdrag på 90 x 22 procent bolagsskatt = 19,80 kr. Kostnaden för måltiden efter avdrag blir därmed cirka 300 – 32 – 20 = 248 kr per person.

För representation under 2017 får du enbart avdrag för momsen. Kostnaden blir då i stället cirka 268 kr för en måltid som kostar 300 kr inklusive moms.

---

Regeringens proposition 2016/17:1

Företagsaktuellt nr 1 2017

 

Förslag om ändrade 3:12 regler

I början av november presenterades ett utredningsförslag om ändrade regler för beskattning av aktiva delägare i fåmansföretag. Vilka delar av förslaget som Finansdepartementet väljer att gå vidare med återstår att se.

De så kallade 3:12-reglerna ska motverka att aktiva delägare i fåmansföretag omvandlar högre beskattad arbetsinkomst till lägre beskattad kapitalinkomst genom utdelning eller försäljning av aktierna.

Varje år beräknar en aktiv delägare ett gränsbelopp på deklarationsblankett K10. Utdelning och kapitalvinst inom gränsbeloppet beskattas med 20 procent skatt. Utdelning över gränsbeloppet beskattas med delägarens marginalskatt, 30-58 procent, upp till ett tak på cirka 5,4 miljoner kr. Utdelning däröver beskattas med 30 procent skatt.

De viktigaste delarna av utredningens förslag är följande:

Högre skatt

Skatteuttaget på aktiva delägares kapitalinkomster i fåmansföretag höjs från 20 till 25 procent och blir detsamma för ägare i alla onoterade bolag.

Förenklingsregeln

Förenklingsregeln innebär i dag att en utdelning upp till cirka 160 000 kr kan beskattas som kapitalinkomst. Denna nivå sänks enligt förslaget till cirka 107 000 kr.

Begränsning föreslås

Den som äger flera fåmansföretag kan idag beräkna ett gränsbelopp för varje bolag. Förenklingsregeln får dock bara användas för ett bolag. Enligt förslaget ska den som använder förenklingsregeln för ett bolag inte få beräkna något gränsbelopp för övriga innehav.

Ändrat löneunderlag

Företagets kontant utbetalda löner ska liksom i dag få användas som underlag vid beräkningen av gränsbeloppet för kapitalinkomstbeskattad utdelning. Men underlaget ska enligt förslaget fördels ut på delägarna efter ägd andel först, sedan ska det lönebaserade utrymmet beräknas. Idag beräknas utrymmet innan det fördelas ut.

Den nuvarande nivån på 50 procent av totala lönesumman ersätts av tre nivåer på 10, 25 och 50 procent.

Uttag av egen lön

För att en andelsägare ska få beräkna ett lönebaserat utrymme krävs idag att han eller någon närstående har tagit ut kontant lön året före beskattningsåret som uppgår till cirka 360 000 kr plus fem procent av totala lönesumman i företaget eller totalt cirka 570 000 kr.

Enligt förslaget höjs kravet på egen lön till cirka 480 000 kr plus fem procent av andelsägarens och närståendes individuella lön eller totalt cirka 930 000 kr.

Fyraprocentspärren slopas

Eftersom det enligt förslaget är löneunderlaget och inte det lönebaserade utrymmet som ska fördelas mellan delägarna gynnas inte längre företag med många delägare. Det nuvarande kravet på att en delägare måste äga minst fyra procent av kapitalet i företaget för att få tillämpa reglerna kan därmed tas bort.

Generationsskifte

När det gäller generationsskiften föreslås en särskild undantagsregel som innebär att ägarskiften inom familjen behandlas på samma sätt som ett externt skifte.

Vad händer nu?

Utredningen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2018. Det innebär att de ska tillämpas i den inkomstdeklaration som delägaren lämnar under våren 2019. Men först ska remissinstanserna säga sitt senast den 10 februari 2017. Därefter ska förslagen eventuellt omarbetas innan de slutligen presenteras i en proposition som ska beslutas av riksdagen. Den slutliga utformningen av reglerna vet vi alltså inget om ännu.

SOU 2016:75

Företagsaktuellt nr 1 2017

Utlandstraktamente 2017

Skatteverket har nu fastställt de normalbelopp som får tillämpas vid tjänsteresa, tillfällig anställning och dubbel bosättning i utlandet under 2017. Beloppen används som skattefritt traktamentsbelopp och gäller per dag, exklusive logi.

Efter tre månader i samma land reduceras traktamentet till 70 procent av normalbeloppet. Efter två år i samma land reduceras traktamentet till 50 procent. Avdrag för logi får i första hand göras med faktiska kostnader och i andra hand med ett halvt normalbelopp för aktuellt land.

SKV A 2016:26

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V Z Ö
Kostförmån

Land:	Kronor:
A
Albanien	220
Algeriet	379
Angola	931
Antigua och Barbuda	659
Argentina	324
Armenien	358
Australien	722
Azerbajdzjan	345
B
Bahamas	892
Bahrain	643
Bangladesh	451
Barbados	790
Belgien	688
Belize	502
Benin	466
Bolivia	302
Bosnien-Hercegovina	339
Botswana	278
Brasilien	487
Brunei Darussalam	358
Bulgarien	364
Burkina Faso	391
Burma, se Myanmar
C
Centralafrikanska republiken	406
Chile	431
Colombia	355
Costa Rica	485
Cypern	536
D
Danmark	926
Djibouti	533
E
Ecuador	559
Egypten	351
Elfenbenskusten	522
El Salvador	436
Eritrea	532
Estland	455
Etiopien	296
F
Filippinerna	400
Finland	691
Frankrike	715
Förenade Arabemiraten	746
G
Gabon	725
Gambia	294
Georgien	276
Ghana	466
Grekland	616
Grenada	519
Grönland, se Danmark
Guinea	435
Guyana	567
H
Haiti	483
Honduras	352
Hong Kong, se Kina
I
Indien	330
Indonesien	414
Irak	698
Iran	529
Irland	666
Island	843
Israel	811
Italien	539
J
Jamaica	495
Japan	627
Jordanien	725
K
Kambodja	406
Kamerun	483
Kanada	560
Kazakstan	267
Kenya	519
Kina	583
Kirgizistan	242
Kongo (Brazzaville)	520
Kongo (Dem. Republiken)	615
Kosovo	249
Kroatien	414
Kuba	442
Kuwait	736
L
Laos	302
Lettland	445
Libanon	717
Liberia	569
Litauen	354
Luxemburg	651
M
Macao, se Kina
Madagaskar	220
Makedonien	312
Malawi	220
Malaysia	307
Maldiverna	391
Mali	451
Malta	501
Marocko	397
Mauretanien	330
Mauritius	412
Mexiko	309
Mikronesien	423
Mocambique	220
Moldavien	220
Monaco	834
Mongoliet	227
Montenegro	409
Myanmar	347
N
Nederländerna	556
Nederländska Antillerna	538
Nepal	263
Nicaragua	387
Niger	315
Nigeria	477
Norge	880
Nya Zeeland	609
O
Oman	739
P
Pakistan	316
Panama	473
Papua Nya Guinea	495
Paraguay	276
Peru	464
Polen	403
Portugal	432
Puerto Rico, se USA
Q
Qatar	691
R
Rumänien	316
Rwanda	309
Ryssland	85
S
Saint Lucia	577
Saint Vincent och Grenadinerna	488
Samoa, Självständiga staten	547
San Marino, se Italien
Saudiarabien	605
Schweiz	897
Senegal	525
Serbien	371
Seychellerna	531
Sierra Leone	437
Singapore	610
Slovakien	446
Slovenien	462
Spanien	534
Sri Lanka	320
Storbritannien och Nordirland	648
Sudan	545
Swaziland	220
Sydafrika	275
Sydkorea	671
T
Taiwan	458
Tanzania	362
Thailand	496
Tjeckien	369
Togo	443
Tonga	443
Trinidad och Tobago	722
Tunisien	355
Turkiet	376
Turkmenistan	437
Tyskland	629
U
Uganda	295
Ukraina	290
Ungern	392
Uruguay	543
USA	739
Uzbekistan	293
V
Vanuatu	651
Vietnam	331
Vitryssland	223
Z
Zambia	410
Zimbabwe	571
Ö
Österrike	592
Övriga länder och områden	368

Kostförmån
Vid kostförmån ska traktamentet reduceras.

Förmån	Reducering
Helt fri kost	85%
Lunch och middag	70%
Lunch eller middag	35%
Frukost	15%

Företagsaktuellt nr 1 2017

 

Basbeloppen för 2017

Regeringen har fastställt prisbasbeloppet för 2017 till 44 800 kr. Det förhöjda prisbasbeloppet har fastställts till 45 700 kr och inkomstbasbeloppet till 61 500 kr för 2017. Basbeloppen används bland annat för att beräkna grundavdrag, tak för den allmänna pensionsavgiften och gränsbelopp för kvalificerade andelar i fåmansföretag. De nya basbeloppen ger följande värden:

220 kr

Skattefritt traktamente för hel dag.

1 300 kr

Gräns för skattefri tävlingsvinst i idrottstävling. Gäller inte anställda.

1 315 kr

Högsta kommunal fastighetsavgift för lägenheter, men högst 0,3 procent av taxeringsvärdet för bostadsdelen.

3 059 kr

Lägsta kommunal fastighetsavgift för pensionärer som omfattas av begränsningsregeln.

7 687 kr

Högsta kommunal fastighetsavgift för småhus, men högst 0,75 procent av taxeringsvärdet.

10 700 kr

Lägsta sjukpenninggrundande inkomst.

13 200 kr

Lägsta grundavdrag inkomstdeklarationen 2018 för dig som inte fyllt 65 år vid ingången av 2017. Inkomst från 353 100 kr.

14 202 kr

Prisbasbeloppsdelen vid beräkning av bilförmån.

18 950 kr

Gräns för deklarationsplikt för fysiska personer, inkomstdeklarationen 2018.

18 950 kr

Nedre inkomstgräns för uttag av allmän pensionsavgift.

19 000 kr

Grundavdrag inkomstdeklarationen 2018 för dig som inte fyllt 65 år vid ingången av 2017. Inkomst upp till 44 300 kr.

22 399 kr

Högsta belopp för direktavdrag vid inköp av inventarier av mindre värde.

22 399 kr

Högsta inkomst utan sociala avgifter för idrottare.

32 100 kr

Lägsta grundavdrag inkomstdeklaration 2018 för dig som fyllt 65 år vid ingången av 2017. Inkomst från 556 900 kr.

34 500 kr

Högsta grundavdrag inkomstdeklarationen 2018 för dig som inte fyllt 65 år vid ingången av 2017. Inkomst mellan 121 900 kr och 139 300 kr.

34 700 kr

Maximal allmän pensionsavgift.

67 700 kr

Högsta grundavdrag inkomstdeklaration 2018 för dig som fyllt 65 år vid ingången av 2017. Inkomst mellan 121 900 kr och 168 800 kr.

107 625 kr

Fåmansföretag. Gränsbelopp för kapitalbeskattad utdelning enlig förenklingsregeln inkomståret 2018. Blankett K10 inkomstdeklarationen 2019. Enligt 3:12 utredningens förslag.

169 125 kr

Fåmansföretag. Gränsbelopp för kapitalbeskattad utdelning enlig förenklingsregeln inkomståret 2018. Blankett K10 inkomstdeklarationen 2019. Förutsätter oförändrade regler.

179 200 kr

Högsta kontantförsäljningsbelopp för undantag från kravet på certifierat kassaregister.

179 200 kr

Lägsta nybilspris för sexårsbilar. Gäller för bilar med tillverkningsår 2011 eller tidigare vid beräkning av bilförmån.

336 000 kr

Högsta sjukpenninggrundande inkomst.

336 000 kr

Gräns för särskilt pristillägg, vid beräkning av bilförmån.

448 000 kr

Högsta föräldrapenninggrundande inkomst.

461 250 kr

Högsta pensionsgrundande inkomst.

496 305 kr

Övre inkomstgräns för uttag av allmän pensionsavgift.

590 400 kr

Fåmansföretag. Högsta krav på eget löneuttag under 2017 för beräkning av lönebaserat utrymme för 2018. Blankett K10 inkomstdeklarationen 2019. Förutsätter oförändrade regler.

922 500 kr

Fåmansföretag. Högsta krav på eget löneuttag under 2017 för beräkning av lönebaserat utrymme för 2018. Blankett K10 inkomstdeklarationen 2019. Enligt 3:12 utredningens förslag.

Företagsaktuellt nr 1 2017

 

Betalning av rot- eller rutarbete

Skatteverket har i ett ställningstagande redovisat sin syn på vem som har rätt till skattereduktion för rot- eller rutarbete när en person har fakturerats för arbetet men en annan person har betalat.

Den som fakturerats för ett rot- eller rutarbete får normalt anses ha haft en utgift för arbete när fakturan har betalats. Detta gäller oavsett om den som fakturerats har betalat beloppet eller någon annan betalat beloppet för den fakturerade personens räkning.

Med fakturerad jämställs i detta sammanhang även den som har angetts med namn på fakturan utan att vara fakturamottagare.

Även den som inte har fakturerats för ett rot- eller rutarbete men som kan visa att han eller hon själv har betalat sin del av arbetet kan anses ha haft en utgift för rot- eller rutarbete. I sådant fall kan den som angetts på fakturan inte medges skattereduktion för den del av arbetet som den som betalat för arbetet fått skattereduktion för.

Detta gäller givetvis endast under förutsättning att samtliga villkor för skattereduktion i övrigt är uppfyllda.

Skatteverket belyser med tre exempel vad ställningstagandet betyder i praktiken.

Exempel 1

A, B och C äger tillsammans en sommarstuga. De bestämmer sig för att byta tak på stugan. De kontaktar en hantverkare och avtalar om arbetet, som sedan utförs. Hantverkaren anger A som fakturamottagare, men anger på fakturan alla de tre delägarnas namn och personnummer. A betalar det fakturerade beloppet. Hantverkaren ansöker om utbetalning avseende arbetskostnad för samtliga personer. Även om B och C inte har fakturerats eller har betalat till hantverkaren har de rätt till skattereduktion eftersom de kan visa att de har angetts på fakturan och i övrigt uppfyller kraven för skattereduktion.

Exempel 2

A, B och C äger tillsammans en sommarstuga. De bestämmer sig för att byta tak på stugan. A kontaktar en hantverkare som utför arbetet. Hantverkaren fakturerar A för arbetet. A, B och C betalar sin del av arbetet. Hantverkaren ansöker om utbetalning för samtliga delägare. Även om B och C inte har angetts på fakturan har de rätt till skattereduktion eftersom de har betalat sin del av arbetskostnaden. Om B och C inte kan visa att de har betalat sin del av arbetskostnaden ska de inte medges skattereduktion. I sådant fall är A ensam berättigad till skattereduktionen för arbetet.

Exempel 3

A äger och bor i en villa. A kontaktar B för att höra om hon känner till någon hantverkare som kan måla om fasaden på villan. B kontaktar en hantverkare som hon känner sedan tidigare. Hantverkaren målar om villan och fakturerar B för arbetet. A betalar arbetet. Eftersom B inte äger eller bor i villan har B inte rätt till skattereduktion. Eftersom A kan visa att han har betalat rotarbetet får A anses ha haft en utgift för rotarbete trots att han inte har fakturerats för arbetet. Om A inte kan visa att han har betalat arbetet kan skattereduktion inte medges eftersom A inte har fakturerats för arbetet.

Factoring

Det förekommer att företagaren säljer fakturan vidare till ett factoringbolag innan han har fått betalt från köparen. En försäljning av en faktura innebär inte att företagaren har fått betalat för det arbete som utförts. Först när factoringbolaget fått betalt för fakturan får företagaren anses ha fått betalt från köparen av arbetet och först då har han möjlighet att ansöka om utbetalning från Skatteverket.

Skatteverkets ställningstagande 2016-11-21

Företagsaktuellt nr 1 2017