Artiklar

Anmälan av verklig huvudman

Under hösten måste cirka 800 000 svenska företag och föreningar anmäla verklig huvudman till Bolagsverket. Anmälan ska göras i en e-tjänst som Bolagsverket kommet att öppna i september.

Företag utnyttjas dagligen för penningtvätt och finansiering av terrorism, viket är ett stort samhällsproblem. För att bekämpa detta antog Europaparlamentet ett nytt penningtvättsdirektiv 2015. Enligt direktivet måste alla EU-länder ha ett register över vilka personer som är verkliga huvudmän. Ett sådant register underlättar till exempel för banker och finanspolisen att ta reda på vem eller vilka som står bakom ett företag.

Verklig huvudman

Den eller de personer som äger eller kontrollerar mer än 25 procent av ett företag anses vara verklig huvudman. Men även den eller de personer som tjänar på att någon annan agerar åt dem kan vara verklig huvudman. Det kan finnas mer än en verklig huvudman i ett företag.

En persons kontroll över ett företag kan ske på olika sätt, exempelvis genom

• aktier, andelar, medlemskap, avtal eller bestämmelse i till exempel bolagsordning eller stadgar,
• rätt att utse eller avsätta mer än hälften av styrelseledamöterna.

Närstående

Om en person äger eller kontrollerar ett företag tillsammans med närstående ska deras kontroll räknas samman. Maka, make, sambo, registrerad partner och föräldrar räknas som närstående. Det gör även barn och deras maka/make, sambo och registrerad partner.

Flera företag

Den verkliga huvudmannen i en grupp av flera företag är den person som kontrollerar det företag som ytterst äger företagen i gruppen.

Några exempel

1. En aktieägare som kontrollerar 30 procent av aktierna i ett bolag är verklig huvudman.
2. Två registrerade partner kontrollerar vardera 15 procent av aktierna i ett bolag. Eftersom de är närstående ska deras kontroll räknas samman, vilket innebär att båda är verkliga huvudmän.
3. En person som kontrollerar 10 procent av aktierna i ett bolag har genom avtal med övriga aktieägare rätt att utse mer än hälften av styrelseledamöterna. Personen är verklig huvudman.
4. En person äger 100 procent av aktierna i ett bolag. Bolaget äger i sin tur 100 procent av aktierna i ett annat bolag. Personen är verklig huvudman i båda bolagen.
5. Fyra aktieägare kontrollerar 25 procent vardera av aktierna i ett bolag. Bolaget har ingen verklig huvudman eftersom ingen av ägarna kontrollerar mer än 25 procent av aktierna.

Anmälan

Anmälan av verklig huvudman ska göras elektroniskt på sajten bolagsverket.se av den som är behörig företrädare för företaget. Anmälan ska skrivas under med e-legitimation, exempelvis mobilt BankID. Bolagsverket kommer att öppna en ny e-tjänst för detta under september.

Företag som inte kan göra anmälan elektroniskt kommer i slutet av 2017 att kunna ansöka om dispens. Om Bolagsverket beviljar dispensen skickar de ut en blankett som företaget kan använda.

Befintliga företag måste göra sin anmälan inom sex månader räknat från den 2 augusti 2017. Det datum då lagen föreslås träda ikraft. Nya företag som registreras från det datumet har fyra veckor på sig att anmäla verklig huvudman.

Även företag som kommer fram till att man saknar verklig huvudman ska anmäla detta.

En anmälan ska bland annat innehålla:

• Organisationsnummer om det finns.
• Företagsnamn.
• Kontaktuppgifter.
• Uppgift om verklig huvudman finns, saknas eller inte kan fastställas.
• Uppgifter om den verkliga huvudmannen.
• Uppgift om hur den verklige huvudmannen har kontroll över den juridiska personen – exempelvis genom att äga aktier – samt omfattningen av ägandet eller kontrollen i procent.

Avgift

Det kommer att vara gratis att anmäla verklig huvudman till och med den 1 februari 2018. Därefter kommer Bolagsverket att ta ut en avgift.

Aktiebok

Registreringen av verklig huvudman påverkar inte ett aktiebolags skyldighet att ha en aktiebok. Registret över verkliga huvudmän är inget aktieägarregister och ersätter inte aktieboken.

Anmälan om verklig huvudman ska göras för:

• Aktiebolag.
• Bankaktiebolag.
• Bostadsrättsföreningar.
• Ekonomiska föreningar.
• Europabolag.
• Europakooperativ.
• Europeisk ekonomisk intressegruppering (EEIG).
• Försäkringsaktiebolag.
• Försäkringsföreningar.
• Handelsbolag.
• Ideella föreningar som har en eller flera verkliga huvudmän.
• Kommanditbolag.
• Kooperativa hyresrättsföreningar.
• Medlemsbanker.
• Sambruksföreningar.
• Samfällighetsföreningar.
• Sparbanker.
• Stiftelser.
• Trossamfund.
• Truster (ska anmäla verklig huvudman om den förvaltas från Sverige).
• Vattenförbund.
• Ömsesidiga försäkringsbolag.

Någon anmälan ska inte göras för:

• Enskilda näringsidkare.
• Ideella föreningar som inte har någon verklig huvudman.
• Börsbolag.
• Staten, landsting och kommuner samt juridiska personer där det offentliga har ett bestämmande inflytande.
• Dödsbon och konkursbon.
• Enkla bolag.

Regeringens proposition 2016/17:173 samt bolagsverket.se

Företagsaktuellt nr 4 2017

 

Friskvård för deltidare

En arbetsgivare som erbjuder personalen motion och annan friskvård via ett årligt bidrag, så kallat friskvårdsbidrag, kan med bibehållen skattefrihet proportionera bidraget utifrån de anställdas arbetstid. Det skriver Skatteverket i ett ställningstagande.

Anställda kan av sin arbetsgivare erbjudas skattefria förmåner i form av motions- och friskvårdsaktiviteter förutsatt att aktiviteten är av enklare slag och mindre värde och erbjuds hela personalen. Vad som är av mindre värde finns inte fastställt som belopp men som exempel ryms ett vanligt årskort på gym inom definitionen.

Friskvårdsbidrag

Det är vanligt att motions- och friskvårdsförmåner tillhandahålls i form av ett beloppsmässigt fastställt bidrag. Bidraget kan dock aldrig betalas ut kontant till den anställde, utan är enbart en beloppsmässig ram för vilka kostnader som arbetsgivaren betalar.

Hela personalen

En arbetsgivare är inte tvungen att erbjuda sina anställda subventionerad motion eller annan friskvård. Men om arbetsgivaren erbjuder sin personal en sådan förmån måste erbjudandet riktas till hela personalen. Med ”hela personalen” avses samtliga anställda oavsett anställningsform. Det innebär att även vikarier och tillfälligt anställda ska kunna ta del av förmånen.

Särskilda arrangemang kan dock godtas för tillfälligt anställda, framhåller Skatteverket. Det innebär att alternativa möjligheter att utöva motion och friskvård som erbjuds behöver inte vara exakt likadana för samtliga anställda. Ett sådant synsätt bör enligt Skatteverket även kunna tillämpas av en arbetsgivare som tillämpar friskvårdsbidrag med visst årligt belopp.

Deltidsanställd

Om de heltidsanställda under ett helt år får ett bidrag på 3 000 kr kan arbetsgivaren ge den som enbart arbetar sex månader 1 500 kr. På motsvarande sätt bör arbetsgivaren kunna ge den som arbetar deltid på 50 procent under hela året ett bidrag på 1 500 kr. Även för timanställda och projektanställda bör bidraget kunna proportioneras efter beräknad arbetstid. Vid beräkningen av arbetstid bör all arbetstid inräknas, även till exempel arbete i bostaden. Enligt Skatteverkets uppfattning är kravet på att hela personalen erbjuds förmånen då uppfyllt.

En arbetsgivare kan givetvis välja att erbjuda alla anställda på arbetsplatsen samma årliga belopp oavsett deras arbetstid, poängterar Skatteverket. Men en arbetsgivare kan inte i övrigt differentiera friskvårdsbidraget beloppsmässigt utifrån lönenivå, tjänsteställning, organisatorisk tillhörighet eller arbetsort.

Sjukskriven eller föräldraledig

När det gäller anställda som är sjukskrivna eller föräldralediga så tillhör de fortfarande personalen och bör enligt Skatteverket i detta sammanhang bedömas utifrån sin ordinarie arbetstid. Om en anställd har fullt friskvårdsbidrag när en period av föräldraledighet eller sjukskrivning inträder bör arbetsgivaren således inte reducera bidraget under perioden.

Skatteverkets ställningstagande 2017-04-12

Företagsaktuellt nr 4 2017

 

Anmälan av verklig huvudman

Under hösten måste cirka 800 000 svenska företag och föreningar anmäla verklig huvudman till Bolagsverket. Anmälan ska göras i en e-tjänst som Bolagsverket kommet att öppna i september.

Företag utnyttjas dagligen för penningtvätt och finansiering av terrorism, viket är ett stort samhällsproblem. För att bekämpa detta antog Europaparlamentet ett nytt penningtvättsdirektiv 2015. Enligt direktivet måste alla EU-länder ha ett register över vilka personer som är verkliga huvudmän. Ett sådant register underlättar till exempel för banker och finanspolisen att ta reda på vem eller vilka som står bakom ett företag.

Verklig huvudman

Den eller de personer som äger eller kontrollerar mer än 25 procent av ett företag anses vara verklig huvudman. Men även den eller de personer som tjänar på att någon annan agerar åt dem kan vara verklig huvudman. Det kan finnas mer än en verklig huvudman i ett företag.

En persons kontroll över ett företag kan ske på olika sätt, exempelvis genom

• aktier, andelar, medlemskap, avtal eller bestämmelse i till exempel bolagsordning eller stadgar,
• rätt att utse eller avsätta mer än hälften av styrelseledamöterna.

Närstående

Om en person äger eller kontrollerar ett företag tillsammans med närstående ska deras kontroll räknas samman. Maka, make, sambo, registrerad partner och föräldrar räknas som närstående. Det gör även barn och deras maka/make, sambo och registrerad partner.

Flera företag

Den verkliga huvudmannen i en grupp av flera företag är den person som kontrollerar det företag som ytterst äger företagen i gruppen.

Några exempel

1. En aktieägare som kontrollerar 30 procent av aktierna i ett bolag är verklig huvudman.
2. Två registrerade partner kontrollerar vardera 15 procent av aktierna i ett bolag. Eftersom de är närstående ska deras kontroll räknas samman, vilket innebär att båda är verkliga huvudmän.
3. En person som kontrollerar 10 procent av aktierna i ett bolag har genom avtal med övriga aktieägare rätt att utse mer än hälften av styrelseledamöterna. Personen är verklig huvudman.
4. En person äger 100 procent av aktierna i ett bolag. Bolaget äger i sin tur 100 procent av aktierna i ett annat bolag. Personen är verklig huvudman i båda bolagen.
5. Fyra aktieägare kontrollerar 25 procent vardera av aktierna i ett bolag. Bolaget har ingen verklig huvudman eftersom ingen av ägarna kontrollerar mer än 25 procent av aktierna.

Anmälan

Anmälan av verklig huvudman ska göras elektroniskt på sajten bolagsverket.se av den som är behörig företrädare för företaget. Anmälan ska skrivas under med e-legitimation, exempelvis mobilt BankID. Bolagsverket kommer att öppna en ny e-tjänst för detta under september.

Företag som inte kan göra anmälan elektroniskt kommer i slutet av 2017 att kunna ansöka om dispens. Om Bolagsverket beviljar dispensen skickar de ut en blankett som företaget kan använda.

Befintliga företag måste göra sin anmälan inom sex månader räknat från den 2 augusti 2017. Det datum då lagen föreslås träda ikraft. Nya företag som registreras från det datumet har fyra veckor på sig att anmäla verklig huvudman.

Även företag som kommer fram till att man saknar verklig huvudman ska anmäla detta.

En anmälan ska bland annat innehålla:

• Organisationsnummer om det finns.
• Företagsnamn.
• Kontaktuppgifter.
• Uppgift om verklig huvudman finns, saknas eller inte kan fastställas.
• Uppgifter om den verkliga huvudmannen.
• Uppgift om hur den verklige huvudmannen har kontroll över den juridiska personen – exempelvis genom att äga aktier – samt omfattningen av ägandet eller kontrollen i procent.

Avgift

Det kommer att vara gratis att anmäla verklig huvudman till och med den 1 februari 2018. Därefter kommer Bolagsverket att ta ut en avgift.

Aktiebok

Registreringen av verklig huvudman påverkar inte ett aktiebolags skyldighet att ha en aktiebok. Registret över verkliga huvudmän är inget aktieägarregister och ersätter inte aktieboken.

Anmälan om verklig huvudman ska göras för:

• Aktiebolag.
• Bankaktiebolag.
• Bostadsrättsföreningar.
• Ekonomiska föreningar.
• Europabolag.
• Europakooperativ.
• Europeisk ekonomisk intressegruppering (EEIG).
• Försäkringsaktiebolag.
• Försäkringsföreningar.
• Handelsbolag.
• Ideella föreningar som har en eller flera verkliga huvudmän.
• Kommanditbolag.
• Kooperativa hyresrättsföreningar.
• Medlemsbanker.
• Sambruksföreningar.
• Samfällighetsföreningar.
• Sparbanker.
• Stiftelser.
• Trossamfund.
• Truster (ska anmäla verklig huvudman om den förvaltas från Sverige).
• Vattenförbund.
• Ömsesidiga försäkringsbolag.

Någon anmälan ska inte göras för:

• Enskilda näringsidkare.
• Ideella föreningar som inte har någon verklig huvudman.
• Börsbolag.
• Staten, landsting och kommuner samt juridiska personer där det offentliga har ett bestämmande inflytande.
• Dödsbon och konkursbon.
• Enkla bolag.

Regeringens proposition 2016/17:173 samt bolagsverket.se

Företagsaktuellt nr 4 2017

 

Framtidsfullmakt och nya behörighetsregler för anhöriga

En ny lag om framtidsfullmakter ger dig en möjlighet att utse någon som kan ta hand om dina personliga och ekonomiska angelägenheter om du senare i livet inte själv kan göra det. Samtidigt införs nya regler för anhörigbehörighet.

Framtidsfullmakten är en ny typ av ställföreträdarskap som kan ses som ett alternativ till reglerna om god man och förvaltare och ett komplement till vanliga fullmakter.

En fullmakt är en förklaring av dig som fullmaktsgivare att den som tar emot fullmakten, fullmäktigen, har rätt att agera för din räkning.

Tanken med framtidsfullmakten är att den ska ge dig möjlighet att själv utse den som ska ta hand om dina personliga och ekonomiska angelägenheter om du själv varaktigt förlorat den förmågan. Det kan till exempel ske i samband med att du drabbas av en olycka, sjukdom, psykisk störning eller försvagat hälsotillstånd på grund av ålder.

Fullmaktshavare

Du kan fritt välja vem som ska företräda dig, bara det är en människa. Fullmaktshavaren kan därför vara en familjemedlem. Du kan även välja att utse flera personer, till exempel en fullmaktshavare för dina juridiska frågor, en annan för ekonomiska frågor och en tredje som kan bistå dig vid vårdkontakter. Beslut om åtgärder inom hälso- och sjukvård eller tandvård omfattas dock inte av framtidsfullmakten. Det gör inte heller familje- och arvsrättsliga ärenden som till exempel ansökan om äktenskapsskillnad eller upprättande av testamente.

Upprättande

För att du ska kunna upprätta en framtidsfullmakt krävs att du fyllt 18 år och att du är beslutskapabel. En framtidsfullmakt ska i likhet med ett testamente bevittnas av två samtidigt närvarande personer som inte är släkt med dig. Vittnena behöver inte läsa vad du skrivit i din fullmakt men de ska känna till att det är en framtidsfullmakt de bevittnar.

Av en framtidsfullmakt ska det framgå

• att det är fråga om en framtidsfullmakt,
• vem eller vilka som är fullmaktshavare,
• vilka angelägenheter fullmakten omfattar, och
• vilka övriga villkor som gäller.

Fullmakten börjar gälla

En framtidsfullmakt, som uppfyller formkraven, träder i kraft när du som fullmaktsgivare inte längre har förmåga att ha hand om de angelägenheter som omfattas av fullmakten. Det är den du utsett till fullmaktshavare som bedömer när detta inträffar. Denne har dock inte rätt att inhämta sekretessbelagda uppgifter om ditt hälsotillstånd utan bedömningen får grundas på andra uppgifter.

Du har möjlighet att i fullmakten villkora ikraftträdandet med att det ska ske en prövning i tingsrätt. Domstolen tar då ställning till om du förlorat din beslutsförmåga i tillräckligt hög grad. Även fullmaktshavaren kan på eget initiativ begära att få denna fråga prövad av tingsrätten.

När fullmaktshavaren bedömer att framtidsfullmakten har trätt i kraft ska du och dina anhöriga underrättas om det.

Kontroll

Fullmaktshavaren ska vid fullgörandet av sitt uppdrag handla i enlighet med dina intressen och, om det är möjligt, samråda med dig i viktiga frågor. Du har även möjlighet att i fullmakten utse en särskild granskare som har rätt att begära redovisning av uppdraget. Även överförmyndaren i kommunen har sådan rätt och kan agera om fullmaktshavaren missbrukar ditt förtroende.

Om du inte utsett någon särskild granskare har din make/maka, sambo eller närmaste släktingar rätt att begära en redovisning av uppdraget. Sådan redovisning behöver dock inte lämnas oftare än en gång per år.

Ändrade förhållanden

Om den du utsett till fullmaktshavare på grund av till exempel sjukdom själv drabbas av bristande rättshandlingsförmåga, kan framtidsfullmakten inte längre brukas av denne. För att förhindra att en sådan situation uppstår kan du i samband med att du upprättar framtidsfullmakten ange vem som ska vara behörig att företräda dig i stället i de angelägenheter som fullmakten omfattar.

Uppdraget upphör

Du kan återkalla en framtidsfullmakt så länge du är beslutskapabel. Det gör du lämpligast genom att förstöra fullmakten. Har du utsett en särskild granskare kan du ge denne behörighet att återkalla framtidsfullmakten. Även överförmyndaren har rätt att besluta om att framtidsfullmakten ska upphöra helt eller delvis.

Din framtidsfullmakt upphör automatiskt om du får en god man eller förvaltare utsedd.

Behörighetsregler för anhöriga

Reglerna om framtidsfullmakter kompletteras med behörighetsregler för dina anhöriga så att de kan hjälpa dig med dina ekonomiska angelägenheter när det är uppenbart att du inte längre själv klarar av att sköta dem till exempel på grund av sjukdom. Det kan exempelvis vara betalning av räkningar från ditt konto. Bestämmelserna om anhörigas behörighet gäller under förutsättning att du inte företräds av god man, förvaltare eller en framtidsfullmaktshavare.

Det är i första hand din make/maka eller sambo som är behörig att företräda dig utan fullmakt. Därefter följer barn, barnbarn, föräldrar, syskon och syskonbarn i tur och ordning.

Den som avböjer uppgiften, inte är anträffbar, är under 18 år eller som själv är beslutsoförmögen eller har ställföreträdare ska inte beaktas i turordningen.

En anhörig ska handla i enlighet med dina intressen och beakta din vilja eller förmodade inställning. Han eller hon ska hålla dina medel avskilda från sina egna och dokumentera sin förvaltning i den utsträckning som är lämpligt med hänsyn till omständigheterna.

Ikraftträdande

De nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2017.

Regeringens proposition 2016/17:30

Företagsaktuellt nr 4 2017

 

Avdrag för betald avgift eller hyra vid uthyrning av bostad

När du hyr ut din bostadslägenhet i andra hand får du vid inkomstbeskattningen göra avdrag för den avgift eller hyra du själv betalat för uthyrd del. Skatteverket har i två ställningstaganden klargjort hur du ska beräkna avdragsgill del.

Den ersättning du får när du hyr ut din privatbostadsrätt eller hyreslägenhet i andra hand ska vanligtvis tas upp till beskattning som en kapitalinkomst. Du får göra avdrag för dels den del av den avgift eller hyra du själv betalat som avser den uthyrda delen av lägenheten och dels ett schablonbelopp som för närvarande uppgår till 40 000 kr per lägenhet och år.

Avgränsad del av lägenhet

Skatteverket har i ett ställnings-tagande 2010 behandlat frågan vad du får dra av när du hyr ut en avgränsad del av din lägenhet. Där skriver Skatteverket att fördelning av den egna hyran eller avgiften ska ske i förhållande till den uthyrda delens storlek av hela den egna lägenhetens storlek. Endast den delen av lägenheten som den inneboende ensam disponerar över anses ingå i den uthyrda delen, varför avdragets storlek inte påverkas av att den inneboende även kan utnyttja vissa gemensamma utrymmen.

Kortare perioder

Men det har blivit allt vanligare att en bostadslägenhet hyrs ut under en kortare period, vilket ofta sker genom ett förmedlingsföretag. Lägenheten kan därmed ha hyrts ut under ett flertal tillfällen under året.

Skatteverket klargör i ett nytt ställningstagande att det avdrag du får göra när du hyr ut din lägenhet i andra hand ska beräknas med hänsyn till dels tiden för uthyrningen och dels till om hela eller del av lägenheten har hyrts ut.

Faktisk hyrestid

Skatteverket anser att avdraget ska beräknas för den tid som uthyrningen omfattar enligt uthyrningsavtalet. Om gästen har rätt att nyttja lägenheten mellan exempelvis klockan 18.00 dag 1 – 10.00 dag 3, så omfattar hyresperioden 40 timmar. Avdrag ska då göras för den delen av den egna avgiften eller hyran som motsvarar den faktiska hyresperioden om 40 timmar enligt hyresavtalet.

Exempel:
Eva har under året hyrt ut sin bostadsrättslägenhet (privatbostad) vid ett flertal tillfällen med varierande hyresperioder. Under året har lägenheten enligt hyresavtalen varit uthyrd under sammanlagt 1 800 timmar, vilket motsvarar 75 dagar. Evas årsavgift till föreningen är 73 000 kr. Eva får därmed dra av 73 000 kr / 365 dagar x 75 dagar = 15 000 kr.

Antal nätter

Skatteverket anser dock att avdraget av praktiska skäl också får beräknas efter det totala antalet nätter under året som bostaden har varit uthyrd, det vill säga efter antalet övernattningar.

Exempel:
Lars har hyrt ut sin hyreslägenhet under sammanlagt 100 nätter. Årshyran för lägenheten är 96 000 kr. Lars får därmed dra av 96 000 kr / 365 dagar x 100 nätter = 26 300 kr.

Beräkningen av avdraget ska för samtliga uthyrningar under året antingen ske efter den faktiska hyrestiden eller efter antalet nätter.

Skatteverkets ställningstaganden 2010-06-22 samt 2017-05-19

Företagsaktuellt nr 3 2017

Reducerad moms på vissa reparationer

Den 1 januari 2017 sänktes momsen på vissa reparationer till 12 procent. Skatteverket har i ett ställningstagande redogjort för sin syn på vad begreppet reparation innebär och vilka varor som ska anses omfattas av den reducerade skattesatsen.

I de flesta fall råder det inte någon tvekan om en vara tillhör någon av de kategorier som omfattas av den reducerade momssatsen på 12 procent. Men det kan uppkomma gränsdragningsproblem.

Cyklar

Det är enbart konventionella cyklar och cyklar med mindre elektriska hjälpmotorer som är försedda med tramp- eller vevanordning som omfattas av bestämmelserna. Lekfordon som till exempel trehjulingar omfattas inte. Det gör inte heller ståhjulingar som exempelvis Segway eller elektriska rullstolar.

Skor

Med skor avses inte bara gångskor utan skor i vidare bemärkelse. Även tofflor, kängor, stövlar och andra fotbeklädnader av kraftigt material omfattas. Skor inbegriper även skridskor, slalompjäxor och fotbollsskor.

Lädervaror

Med lädervaror förstås alla varor som till övervägande del är gjorda av bearbetad djurhud. Varor som bara har en ytbeklädnad i bearbetad djurhud men som huvudsakligen består av andra material anses inte som lädervaror. Ett exempel på sådana varor är möbler som är klädda i skinn men som huvudsakligen består av stomme och stoppning i andra material.

Kläder

Med kläder förstås enligt allmänt språkbruk sådana produkter som människor bär på kroppen för att skydda sig mot kyla, väta eller värme, eller som kroppsprydnad. Förutom sedvanliga kläder omfattas handskar, huvudbonader samt även artistkläder och skyddskläder.

Hushållslinne

Med hushållslinne avses olika typer av lakan, örngott, handdukar, servetter och bordsdukar i tyg. Andra textilier som används i hemmet räknas inte som hushållslinne.

Alla slags reparationer

Alla slags reparationer av de aktuella varorna omfattas av den reducerade skattesatsen. Även förebyggande åtgärder och förbättringar av varorna omfattas.

Uppläggning av byxben eller av en kjol är sådan ändring av kläder som omfattas av den reducerade skattesatsen. Det gäller också om åtgärden utförs i samband med inköp av ett nytt plagg som mot separat betalning ändras för att passa. Även att sy in eller lägga ut ett klädesplagg är ändringar som omfattas av den reducerade skattesatsen.

Utlästning av en sko innebär en anpassning av skon så att användningstiden förlängs och omfattas därför av den reducerade skattesatsen.

Undersökningar av en vara i syfte att identifiera eventuella behov av reparation ska ses som sådana förebyggande åtgärder som också omfattas av den reducerade skattesatsen 12 procent. Detta gäller även om undersökningen visar att ingen reparation behövs eller om kunden av någon anledning väljer att inte låta utföra reparationen.

Förbrukningsmaterial

Förbrukningsmaterial som tråd och lim som används vid reparationen ska ses som en underordnad del av reparationstjänsten. Detsamma gäller kompletterande material som stycken av läder eller tyg som tillförs varan vid reparationen. När förslitna eller defekta delar av en vara byts ut mot nya delar i samband med reparationen ska de nya delarna normalt också ingå i reparationen.

Skatteverkets ställningstagande 2017-02-15

Företagsaktuellt nr 3 2017

Fika under tjänsteresa ska beskattas

Fika som en anställd köper på arbetsgivarens bekostnad under en pågående tjänsteresa räknas som en skattepliktig förmån. Det framgår av ett ställningstagande från Skatteverket.

Normalt är allt som en anställd får av sin arbetsgivare skattepliktig inkomst av tjänst. Men det finns undantag. Trivselförmåner av mindre värde är till exempel skattefria. En sådan förmån består av enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet och anses därför inte som ersättning för utfört arbete.

Som skattefri personalvårdsförmån räknas bland annat sådana förfriskningar och enklare förtäring i samband med arbetet som inte kan anses som måltid. Det kan vara kaffe, te, godis, frukt, läsk, lättöl, bulle, fralla eller annan enklare förtäring.

Hela personalen

För att en trivselförmån ska vara skattefri krävs att den tillhandahålls hela personalen på arbetsplatsen. Samtliga anställda, oavsett anställningsform, måste ha samma möjlighet att utnyttja förmånen ifråga.

En trivselförmån ska normalt tillhandahållas på arbetsplatsen. Har en arbetsgivare flera olika arbetsplatser, gäller bestämmelserna om trivselförmåner för respektive arbetsplats.

Anställda på tjänsteresa

Skatteverket skriver i ett ställningstagande att en arbetsgivare inte med bibehållen skattefrihet kan erbjuda anställda på tjänsteresa att på arbetsgivarens bekostnad själva köpa valfria förfriskningar eller annan enklare förtäring. I ett sådant fall uppfyller inte förmånen kraven för trivselförmån, eftersom erbjudandet bara omfattar de som är på tjänsteresa och inte tillhandahålls på arbetsplatsen.

Inköp som en anställd gör under en tjänsteresa för egen förtäring, till exempel kaffe och bulle, är en privat levnadskostnad. Om arbetsgivaren betalar sådan förtäring ska den anställde beskattas för förmånen. Detta gäller oavsett om betalning har skett med exempelvis arbetsgivarens betalkort eller med intjänade bonuspoäng som tillgodoförts på grund av arbetsgivarens kundtrohet eller liknande.

Ingår i biljettpriset

Skatteverket framhåller dock att förfriskningar och enklare förtäring som obligatoriskt ingår i biljettpriset är skattefria, trots att arbetsgivaren indirekt bekostat dessa.

Skatteverkets ställningstagande 2017-03-21

Företagsaktuellt nr 3 2017

Skatteverkets insatser mot fel och fusk 2017

Skatteverket har gjort en sammanställning över vad man kommer att kontrollera extra noga under 2017.

Syftet med Skatteverkets extra kontrollinsatser är att minska risken för fel och fusk och att seriösa företag inte ska drabbas av illojal konkurrens.

Rot- och rutavdrag

Rot- och rutavdrag är ett stort kontrollområde även 2017. I år finns ett särskilt fokus på takarbeten och flyttjänster. Hittills har ett tusental utförare av flyttjänster ansökt om rutavdrag. Skatteverket ska även kontrollera bostadsförsäljningar där ägaren har begärt rotavdrag utan att ha bott i bostaden.

Personalliggare och kassaregister

Personalliggare infördes i byggbranschen förra året för att stävja svartarbete och kommer att följas upp särskilt i år. Förra året tillämpades en mjuk linje vid de cirka 12 000 kontroller som gjordes, men i år tillämpas regelverket fullt ut.

Kontroll av att kontanthandelsförsäljare har godkända kassaregister fortsätter också. Från och med 1 maj kommer kassaregisterlagen även gälla för utländska företag som säljer varor eller tjänster i Sverige.

Digital ekonomi och delningsekonomi

Den digitala ekonomin är ett område som växer. Det leder till ökad e-handel och framväxt av nya affärsmodeller. Skatteverket granskade förra året olika företeelser inom den så kallade delningsekonomin och det fortsätter i år. Förra årets kontroller av uthyrning av bostad visade att det finns en stor okunskap om att vinsten av uthyrningen ska beskattas när man når en större omsättning. Även webbutiker, företeelser på det dolda och krypterade internet, det så kallade darknet, samt virtuella valutor granskas särskilt i år.

Familjehem

Särskilda kontrollinsatser kommer även att riktas mot företag som förmedlar och stödjer familjehem. Familjehem erbjuder boende och omsorg till bland andra ensamkommande barn och ungdomar. Även privatpersoner som ansvarar för enskilda familjehem kan beröras av Skatteverkets kontroll.

Grov ekonomisk brottslighet

Arbetet mot grov ekonomisk brottslighet handlar till största delen om att motverka organiserat svartarbete, fakturabedrägerier och falska kontrolluppgifter. Bygg, transport och städbranscherna är drabbade och det internationella inslaget ökar. Finansiering av terrorism är ett område som granskas särskilt, i ett myndighetssamarbete med bland andra polisen.

Skatteverket pressmeddelande

Företagsaktuellt nr 3 2017

 

Intyg bevisade rationaliseringsförvärv

Intyg visade att fastighetsköpen utgjorde ett led i skogsbrukets yttre rationalisering och ägaren medgavs ytterligare skogsavdrag av kammarrätten. I ett annat mål, där intyg saknades, blev det motsatt utgång.

Utrymmet för skogsavdrag är för fysiska personer begränsat till 50 procent av anskaffningsvärdet för skogsmarken. Skogsavdrag, inom ramen för avdragsutrymmet, kan yrkas för vilken skogsavverkning som helst under innehavstiden. Möjligheten till att utnyttja skogsavdrag ett visst år är ställt i relation till skogsintäkten för det året. Det betyder att avdrag normalt medges med högst 50 procent av rotpostlikvider och 30 procent av likvider för leveransvirke och av värdet av egna skogsuttag.

Rationaliseringsförvärv

Förvärvar en fysisk person en fastighet genom köp, byte, fastighetsreglering eller klyvning och visas att förvärvet utgör ett led i jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering (rationaliseringsförvärv) får skogsavdrag göras med högst hela den avdragsgrundande skogsintäkten, det vill säga med hela rotpostlikviden och med 60 procent av likviden för leveransvirke och av värdet av egna skogsuttag.

Det förhöjda avdraget får göras vid beskattningen för förvärvsåret och de följande fem beskattningsåren.

Med intyg

En fastighetsägare hade i ett mål som kom att prövas av Kammarrätten i Sundsvall förvärvat två fastigheter och därigenom utökat sitt innehav av skogsmark från 118 till 180 hektar.

Av intyg från en skogsvårdskonsulent framgick att de två förvärven medfört ett större samlat skogsinnehav och en något jämnare åldersfördelning sett över alla fastigheter. Det hade enligt intyget lett till en jämnare sysselsättning vilket medfört att brukningsenheten ur ett skogsekonomiskt perspektiv blivit mer rationell. Det framhölls även att det inte var fråga om endast en marginell förbättring i åldersfördelningen.

I ett annat intyg angavs att förvärven medfört att åldersstrukturen i skogsbestånden blivit bättre fördelad på åldersklasser. Det har skapat grund för ett långsiktigt lönsamt skogsbruk och möjlighet till skogsbilvägar för kostnadseffektiv råvaruproduktion och skogsvård.

Kammarrätten ansåg det visat att förvärven av fastigheterna utgjorde ett led i skogsbrukets yttre rationalisering och medgav ytterligare skogsavdrag med 200 000 kr.

Utan intyg

I ett annat mål hade brukningsenheten ökat från 50 till 240 hektar genom tillköp av en fastighet. Det medförde en bättre tillgång till ensilage och förbättrad skogsproduktionsförmåga, framhöll fastighetsägaren. Dessutom var en stor del av åker- och skogsmark belägen på ena sidan av E4:an, efter tillköpet

Kammarrätten i Sundsvall framhöll att det saknades bevisning i målet i form av intyg från sakkunniga, kartor, uppgifter om skogens åldersfördelning eller beräkning av skogsinnehavets bonitet före och efter förvärvet. Det saknas även uppgifter om att förvärvet skulle medföra arronderingsförbättringar eller förbättring av transport från den tidigare ägda fastigheten.

Det var därmed inte visat att det var fråga om ett rationaliseringsförvärv, ansåg kammarrätten.

Dom 2017-03-28, mål nr 1554-16 och 1338-16

Företagsaktuellt nr 3 2017

 

Inget avdrag för pensionsförsäkringspremie betald efter årets utgång

En enskild näringsidkare får inte göra avdrag för pensionsförsäkringspremie avseende en befintlig försäkring som betalats efter beskattningsårets utgång. Det framgår av en dom från kammarrätten.

En näringsidkare hade i det aktuella målet yrkat pensionssparavdrag med 153 000 kr på NE-bilagan i sin inkomstdeklaration. Av de kontrolluppgifter som inkommit till Skatteverket framgick att enbart 50 000 kr betalats under beskattningsåret. Yrkandet om ytterligare avdrag med 103 000 kr avsåg en inbetalning som näringsidkaren hade gjort i slutet av februari året efter beskattningsåret.

Skatteverket medgav avdrag med 50 000 kr med motivering att avdrag enbart medges för premiebelopp som betalats under beskattningsåret, det vill säga senast den 31 december aktuellt år.

Nyteckning

Vid nyteckning av försäkring som sker under beskattningsåret kan dock avdrag medges om premien betalats senast den dag inkomstdeklarationen ska ha lämnats året efter. I här aktuellt fall var försäkringen inte nytecknad.

Anställdas pension

Kammarrätten i Jönköping som kom att pröva frågan påpekade att när det gäller tryggande av anställdas rätt till pension så levereras motprestationen av de anställda i takt med att de arbetar i verksamheten. Vid årets slut har de därmed tjänat in sina pensionsrätter för det gångna året. Det är därför naturligt att se en betalning även efter årets utgång som en kostnad för intjänandeåret, framhöll kammarrätten.

Enskild näringsidkare

För en enskild näringsidkare går det, enligt kammarrätten, inte säga att verksamheten är belastad av några åtaganden utåt, eftersom det inte går att skilja på näringsidkaren som individ och den i den enskilda näringsverksamheten bedrivna rörelsen. Enligt god redovisningssed är dessutom en betalning för pensionssparande för näringsidkaren själv inte någon kostnad i verksamheten, utan ett kapitaluttag.

En belastning på verksamheten kan anses ha uppkommit först när det har skett en betalning med medel som har genererats däri. Det är därför inte möjligt att hänföra betalningen av de 103 000 kronorna till ett tidigare beskattningsår, kommer kammarrätten fram till. Avdrag kan medges först nästkommande beskattningsår.

Underinstanserna som nekat näringsidkaren avdrag hade därför haft fog för sina beslut, slog kammarrätten fast i sin dom.

Dom 2017-02-23, mål nr 62-63

Företagsaktuellt nr 3 2017