Artiklar

Periodiseringsfond vid ombildning

Kammarrätten nekade företagaren avdrag för avsättning till periodiseringsfond vid ombildning från enskild firma till aktiebolag eftersom aktiebolaget inte gjort någon avsättning för fonden i räkenskaperna.

Vid en ombildning från enskild firma till aktiebolag får bolaget överta en periodiseringsfond helt eller delvis om

• överföringen inte leder till uttagsbeskattning,
• den fysiska personen gör tillskott till aktiebolaget som motsvarar överförd periodiseringsfond, och
• periodiseringsfonden bokförs i aktiebolaget.

En enskild näringsidkare ska återföra sina avdrag till periodiseringsfonder när han upphör att bedriva näringsverksamhet.

Bakgrund

I det aktuella målet hade en företagare ombildat sin enskilda firma till aktiebolag. I samband med ombildningen överfördes periodiseringsfonder från beskattningsåren 2011 och 2012 samt den avsättnings om 114 000 kr som gjordes ombildningsåret 2013.

Aktiebolaget hade deklarerat övertagandet av alla periodiseringsfonder inklusive den sista på blankett N7 ”Övertagande av fonder och fördelningsbelopp”. Aktiebolaget hade även i sin deklaration påföljande år redovisat hur man tagit dessa periodiseringsfonder i anspråk.

Däremot fanns inte den sista avsättningen med i den årsredovisning som lämnades till Bolagsverket. Avsättningen saknades även i den inkomstdeklaration som företagaren lämnade till Skatteverket 2014. Företagaren begärde därför omprövning av beskattningsåret 2013 och yrkade att han skulle medges avdrag med 114 000 kr.

Förvaltningsrätten

Enligt förvaltningsrätten saknades förutsättningar för bolaget att överta periodiseringsfonden då bolaget inte gjort avsättning i räkenskaperna för den det år ombildningen genomföres. Eftersom den enskilda firman upphört utan att periodiseringsfonden förts över till aktiebolaget medgav inte förvaltningsrätten yrkat avdrag.

Kammarrätten

Företagaren överklagade till Kammarrätten i Göteborg och framhöll att han hade lämnat in en ny rättad årsredovisning till Bolagsverket. Skatteverket påpekade i ett yttrande till domstolen att det inte är god redovisningssed att rätta ett fastställt bokslut med ett nytt. Enligt en dom från Högsta förvaltningsdomstolen, HFD 2012 ref. 61, så godtas inte ett sådant rättat bokslut vid beskattningen.

Kammarrätten gjorde samma bedömning som förvaltningsrätten och vägrade avdrag för avsättningen.

Dom 2017-09-26, mål nr 5102-16

Företagsaktuellt nr 6 2017

Viktigt att spara kvitton på rätt sätt

Skatteverket har tagit ställning till hur kvitton ska bevaras för att de ska styrka företagets avdragsrätt för ingående moms när anställda gör inköp eller utlägg för företagets räkning.

Olika tekniska lösningar och system finns på marknaden för att elektroniskt hantera kvitton med syfte att förenkla för anställda och arbetsgivare. Genom den elektroniska hanteringen vill man slippa bevara papperskvitton när anställda gör inköp för arbetsgivarens räkning. Men det är en förenkling som kan äventyra företagets rätt att göra avdrag för ingående moms för de aktuella inköpen.

Momslagen

Den som bedriver momspliktig verksamhet får göra avdrag för ingående moms som avser inköp för verksamheten som gjorts från en momsregistrerad person. Avdragsrätten ska styrkas med en faktura. Med faktura avses ett dokument i pappersform eller i elektronisk form, till exempel ett kvitto, som uppfyller villkoren i momslagen för fakturor.

För att företaget ska ha rätt att göra avdrag för ingående moms på ett inköp krävs också att det är företagets eget inköp. Enligt praxis får moms inte dras av på kostnadsersättning för anställdas privata inköp.

När det gäller i vilken form fakturorna ska bevaras hänvisar momslagen till bokföringslagen. Det innebär att fakturor ska bevaras i den form de hade när de mottogs av företaget.

Anställd gör inköp med arbetsgivarens medel

En anställd som använder företagets kredit- eller betalkort eller kontanter ur företagets handkassa gör ett inköp med företagets medel. När den anställde tar emot ett kvitto för inköpet gör han det för företagets räkning. Det innebär att företaget ska bevara kvittot i den form det hade när den anställde tog emot det. Det är alltså inte tillräckligt att endast bevara en inskannad kopia eller ett foto av originalet när det är framtaget på papper.

Anställds utlägg

När den anställde gör inköp med egna pengar kan det i vissa fall anses att det är fråga om ett utlägg för arbetsgivarens räkning. Det gäller om det anses naturligt att arbetsgivaren står för inköpet. I sådant fall har den anställde köpt varan eller tjänsten för företagets räkning. Det kan till exempel vara facklitteratur, kost, logi och representation.

För sådana inköp ska företaget bevara kvittot i den form det hade när den anställde tog emot det.

Kostnadsersättning

När den anställde inte anses ha gjort ett utlägg för företagets räkning kan den ersättning som arbetsgivaren betalar till den anställde räknas som en kostnadsersättning. Den affärshändelsen är en ren betalningstransaktion som inte ger företaget någon rätt till momsavdrag. Företaget ska bevara det underlag som den anställde lämnar till företaget. Om den anställde lämnar sin reseräkning elektroniskt ska den bevaras elektroniskt.

Kassaregister

När ett företag tar ut en kopia av ett kassakvitto ur sitt kassaregister ska kopian vara märkt med ordet kopia. Det gäller oavsett om kassaregistret tar fram kopian i pappersform eller i elektronisk form.

En anledning till att företag tar fram en elektronisk kopia av ett papperskvitto kan vara att deras kund vill använda det elektroniska kvittot som underlag för att begära ersättning från sin arbetsgivare.

Skatteverket anser att ett företag kan bevara antingen det papperskvitto som den anställde taget emot eller den elektroniska kopian av kvittot som säljaren tar fram ur sitt kassaregister och som sänds till företaget. Det gäller alltså även om kvittot är märkt med ordet kopia. Det kvittot utgör då underlag för företagets avdragsrätt för moms.

---

Exempel: elektronisk kopia

Cecilia är på tjänsteresa och betalar hotellrummet med sitt privata kreditkort. Hon får ett papperskvitto men begär att hotellet tar fram en elektronisk kopia som ska skickas till hennes arbetsgivare.

Skatteverket: Även Cecilia har gjort en resa i tjänsten, men i detta fall har säljaren utfärdat två kvitton. Det elektroniska kvittot har överförts från hotellets system till företagets system. Det innebär att det elektroniska kvittot kan bevaras som verifikation och utgöra företagets underlag för avdragsrätt för moms trots att det är märkt med ordet kopia.

---

Exempel: skannat kvitto

Björn ska på tjänsteresa och tar taxi till flygplatsen. Han betalar taxiresan med sitt privata kreditkort. Björn skannar kvittot med sin mobiltelefon, men behåller också papperskvittot.

Skatteverket: Björn har gjort en resa i tjänsten, hans utgift för den resan kan därför anses som ett utlägg för företagets räkning. Det innebär att företaget anses ha köpt taxiresan. Det är därför det kvitto som Björn erhöll av taxichauffören som ska bevaras och som är underlag för företagets momsavdrag.  Den kopia av kvittot som Björn framställt med sin mobil godtas inte som underlag.

---

Skatteverkets ställningstagande 2017-06-29

Företagsaktuellt nr 5 2017

 

 

Arbetskostnad för ROT-arbete

Skatteverket har krävt att hela det belopp som utbetalats till utförare av värmepumpinstallationer ska återbetalas när det inte visats hur arbetskostnaden beräknats. Högsta förvaltningsdomstolen har i två mål ansett att Skatteverket inte haft fog för sina beslut.

Den som har haft en utgift för arbete avseende reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad (ROT-arbete) av ett småhus, ägarlägenhet eller bostadsrätt kan få skattereduktion.

Skattereduktion medges genom att kunden betalar en del av arbetskostnaden för ROT-arbetet till utföraren. När arbetet är utfört och kunden har betalat sin del av arbetskostnaden kan utföraren begära utbetalning av resterande del från Skatteverket.

I ett ställningstagande skriver Skatteverket att om underlag för beräkning av arbetskostnad saknas eller är bristfälligt kan Skatteverket vägra utbetalning helt eller delvis samt återkräva redan utbetalt belopp.

Installation av värmepump

Skattereduktion för ROT-arbete kan endast medges för arbetskostnaden. Kostnader för exempelvis material, maskiner, restid eller serviceåtaganden ska inte ingå i underlaget för skattereduktion.

För totalentreprenader till fast pris kan det vara förenat med svårigheter att fastställa hur stor del av det totala priset som avser arbetskostnad.

För att underlätta för såväl utförare som kunder har representanter för branschen i samverkan med Svenska Värmepumpföreningen beräknat hur stor del av totalpriset som i normalfallet utgör arbetskostnad vid installation av en ny värmepump. Av beräkningen framgår att av den totala entreprenadkostnaden kan arbetskostnaden anses utgöra 35 procent för vätska–vattenvärmepump (till exempel bergvärme) och 30 procent för luftvärmepump (luft-vattenvärmepump, luft-luftvärmepump och frånluftvärmepump).

Om utförare och kund anser att arbetskostnaden är högre än 30 respektive 35 procent ska den verkliga arbetskostnaden dokumenteras och vid förfrågan visas upp för Skatteverket.

Fast pris

Utförarens uppgivna arbetskostnad för installation av värmepump uppgick i det aktuella målet till 53,6 procent, vilket var betydligt högre än Skatteverkets schablon. Arbetskostnaden gick inte att utläsa, varken av offerten eller fakturan till kunden. Skatteverket beslutade att återkräva hela det belopp som utbetalats till utföraren med motivering att han inte visat arbetskostnaden.

Även Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, konstaterade att det inte gick att fastställa den verkliga arbetskostnaden på ett tillförlitligt sätt utifrån presenterat underlag.

Frågan var då om utföraren hade rätt till utbetalning på grund av en uppskattad arbetskostnad.

HFD ansåg att Skatteverket saknar stöd för sin uppfattning att en uppskattning av arbetskostnaden är utesluten bara för att utföraren valt att redovisa sina verkliga kostnader till kunden. Enligt HFD är det tvärtom så att om utföraren inte lyckas styrka sina verkliga kostnader måste arbetskostnaden uppskattas till vad som är skäligt enligt omständigheterna i det enskilda fallet. En uppskattning till den av branschen beräknade schablonen för arbetskostnaden får enligt HFD anses uppfylla detta krav.

Vidarefakturerad materialkostnad

I ett annat mål som avgjordes av HFD samma dag hade utföraren vidarefakturerat sina materialkostnader till kunden med det belopp som bolaget betalat, i förekommande fall med avdrag för den inköpsbonus bolaget fått. Bolaget hade vidare beräknat arbetskostnaden genom att reducera den debiterade totalkostnaden med sådana utgifter som bolaget haft och som inte får räknas in i underlaget för skattereduktion.

För uppdraget hade bolaget haft kostnader för material om 86 046 kr. Av total entreprenörskostnad om 192 000 kr utgjorde alltså 105 954 kr arbetskostnad hävdade bolaget.

Skatteverket menade att bolaget inte visat hur arbetskostnaden beräknats och återkrävde hela det belopp som utbetalats jämte ränta.

HFD kom dock fram till att det saknades skäl att ifrågasätta den av bolaget tillämpade modellen för beräkning av arbetskostnaden.

Ombudskostnader

Enskilda har under vissa förutsättningar rätt till ersättning av allmänna medel för sina kostnader i samband med ärenden hos Skatteverket och mål i förvaltningsdomstolarna. Men enligt HFD gäller det inte i denna typ av mål.

Skatteverket kommer att ändra sin tillämpning

HFDs domar innebär att i de fall det är ostridigt att skatte-reduktionsgrundande arbete har utförts så har utföraren rätt till utbetalning från Skatteverket. I de fall utföraren inte kan visa hur den faktiska arbetskostnaden som ligger till grund för begäran om utbetalning har räknats fram ska utbetalning ske med skäligt belopp, skriver Skatteverket i en kommentar till rättsfallen.

---

FAKTA ROT-avdrag

Från och med beskattningsåret 2016 är skattereduktionen för ROT-arbete 30 procent av arbetskostnaden inklusive moms. För tidigare beskattningsår har skattereduktionen uppgått till 50 procent av arbetskostnaden inklusive moms. Skattereduktionen är dock högst 50 000 kr per person och år inklusive eventuellt RUT-avdrag

---

Dom 2017-06-26. Mål nr 675-16 samt 5908-16

Företagsaktuellt nr 5 2017

Nya lagar ochförordningar

Här presenteras kort ett urval av de lagar och förordningar som har trätt ikraft under första halvåret 2017 och som kan komma att påverka dig och ditt företag.

Ändrad beskattning vid överlåtelse av fastighet

Det går inte längre att paketera en fastighet i ett bolag genom gåva och erhålla en skattefri ersättning som understiger taxeringsvärdet och sedan sälja bolaget.

En fastighet ska nu anses såld om den överlåts till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag mot ersättning som överstiger fastighetens skattemässiga värde om fastigheten är en näringsfastighet och dess omkostnadsbelopp om den är en privatbostadsfastighet.

Kassaregister för utländska torghandlare

Näringsidkare utan fast driftställe i Sverige måste nu använda certifierade kassaregister vid försäljning mot kontant betalning eller betalning med kontokort enligt samma villkor som gäller för andra näringsidkare.

Straffbestämmelse för bluffakturor

Det har införts en straffbestämmelse för grovt fordringsbedrägeri i brottsbalken. Det är nu straffbart att i vilseledande syfte rikta betalningsuppmaningar till en vidare krets av mottagare. Straffskalan är fängelse i lägst sex månader och högst sex år.

Sänkt skatt på egenproducerad el

Energiskatten har sänkts på förnybar el, inklusive solel, som framställs i små anläggningar på den plats där elen förbrukas. Skatten uppgår nu till 0,5 öre per kilowattimme vilket är en sänkning med över 98 procent.

EUs sjöfolksdirektiv har införts

Sjöfolksdirektivet innebär att sjöfolk har rätt till samma arbetsrättsliga skydd som andra arbetstagare.

Extratjänsterna har utvidgats

Ändringarna innebär bland annat att särskilt anställningsstöd i form av extratjänst nu även kan beviljas till arbetsgivare som bedriver viss kulturell verksamhet samt till barn- och ungdomsverksamhet i idrottsföreningar. Ändringarna gäller även social verksamhet eller omsorg om barn och ungdomar i ideella föreningar och trossamfund.

Facklig kontroll av utländska arbetare

Svenska fackförbund har nu fått rätt att ta till stridsåtgärder mot arbetsplatser med utländsk arbetskraft som inte tecknat ett svenskt kollektivavtal. Det har skett genom en ändring i utstationeringslagen, den lag som innehåller bestämmelser om vad som gäller när ett utländskt företag skickar personal till Sverige för att tillfälligt arbeta här.

Därmed har lex Laval rivits upp. De bestämmelser som infördes 2010 i utstationeringslagen efter en dom från EU-domstolen om hur fackförbundet Byggnads agerat mot det lettiska företaget Laval un Partneri Ltd.

Arbetsrättsliga villkor vid upphandling

Upphandlande myndigheter ska nu ställa villkor avseende lön, semester och arbetstid, om det är behövligt och villkoren går att fastställa. Innan villkoren bestäms ska berörda arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer fått tillfälle att yttra sig.

Ny form av särskild handräckning

Det har införts en ny form av särskild handräckning som gör det enklare för bland annat markägare att få personer avhysta från mark som ockuperats. Det nya förfarandet kallas för avlägsnande och handläggs av Kronofogden.

Grundavgifterna för verkställighet av ett avlägsnande uppgår till 300 kr per person som ska avlägsnas, dock max 3 000 kr.

Ny elsäkerhetslag

Den nya elsäkerhetslagen innebär i huvudsak att alla företag som utför elinstallationsarbete ska ha en auktoriserad elinstallatör och ett egenkontrollprogram som säkerställer att arbetet utförs på rätt sätt och av personer med rätt kompetens.

Nya registreringsnummer för fordon

Den sista siffran i ett registreringsnummer för fordon får nu ersättas med en bokstav. Syftet är att öka antalet möjliga kombinationer av registreringsnummer och utgöra ett komplement till den ordning som redan gäller.

Deltidsbegränsningen i arbetslöshetsförsäkringen

Begränsningen av rätten till arbetslöshetsersättning har ändrats för dig som utför deltidsarbete. Arbetslöshetsersättning kan nu utbetalas för sammanlagt längst 60 veckor med deltidsarbete inom en ersättningsperiod. Är du deltidsarbetslös har du därmed lika lång omställningstid som den som är helt arbetslös.

Utökat skydd för visselblåsare

Är du anställd hos ett privat företag inom vård, skola och omsorg, som till någon del är offentligt finansierat, har du nu samma rätt som offentliganställda att berätta om missförhållanden för media. Rätten att lämna uppgifter begränsas dock av de regler om tystnadsplikt som finns på respektive område och ger dig inte rätt att lämna ut handlingar. Din arbetsgivare får inte efterforska vem som har lämnat ut uppgifterna.

Ny lag om personnamn

En ny lag om personnamn gör det mycket lättare att byta namn. Både barn och vuxna kan nu ha dubbla efternamn. Det finns inte längre några hinder mot att du byter förnamn eller efternamn flera gånger. Du kan även byta tillbaka till ett efternamn som du burit tidigare. Du ansöker om namnbytet hos Skatteverket.

Viktiga meddelanden

Har du använt din mobiltelefon i ett område som drabbas av en olycka eller på annat sätt omfattas av en varning ska du nu få ett meddelande direkt i din telefon. Mobiloperatörerna är skyldiga att avgiftsfritt förmedla dessa meddelanden. Tidigare skickades meddelanden enbart till fasta telefoner och till mobilabonnenter med registrerad adress i det drabbade området.

Framtidsfullmakt

Genom en ny lag om framtidsfullmakter har det blivit möjligt för dig att utse någon som kan ha hand om dina personliga och ekonomiska angelägenheter om du senare i livet inte själva kan det. Har du upprättat en framtidsfullmakt börjar den gälla när du inte längre själv kan fatta beslut. Framtidsfullmakter är ett alternativ till god man eller förvaltare och ett komplement till vanliga fullmakter.

Företagsaktuellt nr 5 2017

Beskattning av styrelsearvoden

Enligt en dom från Högsta förvaltningsdomstolen ska styrelsearvoden beskattas som inkomst av tjänst och kan därför inte faktureras.

Av aktiebolagslagen framgår att uppdrag som styrelseledamot bara kan innehas av en fysisk person. Styrelseuppdrag har av den anledningen ansetts vara personliga uppdrag som normalt ska beskattas som inkomst av tjänst. I undantagsfall har arvoden som betalats ut till ett bolag för uppdrag som avsett en begränsad tid och gällt specifika insatser beskattats som inkomst av näringsverksamhet i det bolag som erhållit arvodena.

När näringsverksamhetsbegreppet utvidgades 2009 gav det enligt ett ställningstagande från Skatteverket utrymme att bedriva styrelsearbete som näringsverksamhet. Skatteverkets uppfattning har sedan dess varit att så länge man har minst tre uppdrag och inte är delägare i något av bolagen, kan man som styrelseledamot fakturera arvodet till eget bolag.

Bakgrund

En person som var styrelseledamot i ett trettiotal bolag beskattas för arvodena under inkomst av tjänst. Han avsåg att utföra nio av dessa som konsult via sitt helägda aktiebolag. Han ansökte om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden för att få klarlagt om de nio styrelsearvodena skulle beskattas hos honom personligen eller hos hans bolag.

Skatterättsnämnden ansåg att beskattning skulle ske hos honom personligen under inkomst av tjänst.

Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, pekar i sin bedömning på att fakturering via bolag undantagsvis har godtagits i uppdrag som har avsett en begränsad tid och gällt specifika insatser. Den lagändring av näringsbegreppet som skedde 2009 kan enligt HFD inte ha medfört någon ändring av rättsläget när det gäller beskattning av styrelsearvode. Styrelseledamoten ska därför beskattas för samtliga styrelsearvoden under inkomst av tjänst.

Skatteverket ändrar sin tillämpning

HFDs dom den 20 juni 2017 medför att Skatteverket inte kommer att godkänna fakturering av styrelsearvoden för nya avtal som ingås efter det datumet.

När det gäller redan ingångna avtal skriver Skatteverket i en kommentar att om styrelseledamoten har uppfyllt kriterierna enligt Skatteverkets ställningstagande från december 2008 bör dessa avtal normalt kunna fortlöpa övergångsvis. Men det gäller bara arvoden som avser tid till och med innevarande räkenskapsår vid tidpunkten för HFDs dom. Det är räkenskapsåret hos det bolag som betalar ut ersättningen för styrelsearbetet som avses.

Motsvarande bedömning kommer att göras i fråga om sociala avgifter.

Dom 2017-06-20. Mål nr 278-17

Företagsaktuellt nr 5 2017

Viktigt att spara kvitton på rätt sätt

Skatteverket har tagit ställning till hur kvitton ska bevaras för att de ska styrka företagets avdragsrätt för ingående moms när anställda gör inköp eller utlägg för företagets räkning.

Olika tekniska lösningar och system finns på marknaden för att elektroniskt hantera kvitton med syfte att förenkla för anställda och arbetsgivare. Genom den elektroniska hanteringen vill man slippa bevara papperskvitton när anställda gör inköp för arbetsgivarens räkning. Men det är en förenkling som kan äventyra företagets rätt att göra avdrag för ingående moms för de aktuella inköpen.

Momslagen

Den som bedriver momspliktig verksamhet får göra avdrag för ingående moms som avser inköp för verksamheten som gjorts från en momsregistrerad person. Avdragsrätten ska styrkas med en faktura. Med faktura avses ett dokument i pappersform eller i elektronisk form, till exempel ett kvitto, som uppfyller villkoren i momslagen för fakturor.

För att företaget ska ha rätt att göra avdrag för ingående moms på ett inköp krävs också att det är företagets eget inköp. Enligt praxis får moms inte dras av på kostnadsersättning för anställdas privata inköp.

När det gäller i vilken form fakturorna ska bevaras hänvisar momslagen till bokföringslagen. Det innebär att fakturor ska bevaras i den form de hade när de mottogs av företaget.

Anställd gör inköp med arbetsgivarens medel

En anställd som använder företagets kredit- eller betalkort eller kontanter ur företagets handkassa gör ett inköp med företagets medel. När den anställde tar emot ett kvitto för inköpet gör han det för företagets räkning. Det innebär att företaget ska bevara kvittot i den form det hade när den anställde tog emot det. Det är alltså inte tillräckligt att endast bevara en inskannad kopia eller ett foto av originalet när det är framtaget på papper.

Anställds utlägg

När den anställde gör inköp med egna pengar kan det i vissa fall anses att det är fråga om ett utlägg för arbetsgivarens räkning. Det gäller om det anses naturligt att arbetsgivaren står för inköpet. I sådant fall har den anställde köpt varan eller tjänsten för företagets räkning. Det kan till exempel vara facklitteratur, kost, logi och representation.

För sådana inköp ska företaget bevara kvittot i den form det hade när den anställde tog emot det.

Kostnadsersättning

När den anställde inte anses ha gjort ett utlägg för företagets räkning kan den ersättning som arbetsgivaren betalar till den anställde räknas som en kostnadsersättning. Den affärshändelsen är en ren betalningstransaktion som inte ger företaget någon rätt till momsavdrag. Företaget ska bevara det underlag som den anställde lämnar till företaget. Om den anställde lämnar sin reseräkning elektroniskt ska den bevaras elektroniskt.

Kassaregister

När ett företag tar ut en kopia av ett kassakvitto ur sitt kassaregister ska kopian vara märkt med ordet kopia. Det gäller oavsett om kassaregistret tar fram kopian i pappersform eller i elektronisk form.

En anledning till att företag tar fram en elektronisk kopia av ett papperskvitto kan vara att deras kund vill använda det elektroniska kvittot som underlag för att begära ersättning från sin arbetsgivare.

Skatteverket anser att ett företag kan bevara antingen det papperskvitto som den anställde taget emot eller den elektroniska kopian av kvittot som säljaren tar fram ur sitt kassaregister och som sänds till företaget. Det gäller alltså även om kvittot är märkt med ordet kopia. Det kvittot utgör då underlag för företagets avdragsrätt för moms.

---

Exempel: elektronisk kopia

Cecilia är på tjänsteresa och betalar hotellrummet med sitt privata kreditkort. Hon får ett papperskvitto men begär att hotellet tar fram en elektronisk kopia som ska skickas till hennes arbetsgivare.

Skatteverket: Även Cecilia har gjort en resa i tjänsten, men i detta fall har säljaren utfärdat två kvitton. Det elektroniska kvittot har överförts från hotellets system till företagets system. Det innebär att det elektroniska kvittot kan bevaras som verifikation och utgöra företagets underlag för avdragsrätt för moms trots att det är märkt med ordet kopia.

---

Exempel: skannat kvitto

Björn ska på tjänsteresa och tar taxi till flygplatsen. Han betalar taxiresan med sitt privata kreditkort. Björn skannar kvittot med sin mobiltelefon, men behåller också papperskvittot.

Skatteverket: Björn har gjort en resa i tjänsten, hans utgift för den resan kan därför anses som ett utlägg för företagets räkning. Det innebär att företaget anses ha köpt taxiresan. Det är därför det kvitto som Björn erhöll av taxichauffören som ska bevaras och som är underlag för företagets momsavdrag.  Den kopia av kvittot som Björn framställt med sin mobil godtas inte som underlag.

---

Skatteverkets ställningstagande 2017-06-29

Företagsaktuellt nr 5 2017

 

 

Arbetskostnad för ROT-arbete

Skatteverket har krävt att hela det belopp som utbetalats till utförare av värmepumpinstallationer ska återbetalas när det inte visats hur arbetskostnaden beräknats. Högsta förvaltningsdomstolen har i två mål ansett att Skatteverket inte haft fog för sina beslut.

Den som har haft en utgift för arbete avseende reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad (ROT-arbete) av ett småhus, ägarlägenhet eller bostadsrätt kan få skattereduktion.

Skattereduktion medges genom att kunden betalar en del av arbetskostnaden för ROT-arbetet till utföraren. När arbetet är utfört och kunden har betalat sin del av arbetskostnaden kan utföraren begära utbetalning av resterande del från Skatteverket.

I ett ställningstagande skriver Skatteverket att om underlag för beräkning av arbetskostnad saknas eller är bristfälligt kan Skatteverket vägra utbetalning helt eller delvis samt återkräva redan utbetalt belopp.

Installation av värmepump

Skattereduktion för ROT-arbete kan endast medges för arbetskostnaden. Kostnader för exempelvis material, maskiner, restid eller serviceåtaganden ska inte ingå i underlaget för skattereduktion.

För totalentreprenader till fast pris kan det vara förenat med svårigheter att fastställa hur stor del av det totala priset som avser arbetskostnad.

För att underlätta för såväl utförare som kunder har representanter för branschen i samverkan med Svenska Värmepumpföreningen beräknat hur stor del av totalpriset som i normalfallet utgör arbetskostnad vid installation av en ny värmepump. Av beräkningen framgår att av den totala entreprenadkostnaden kan arbetskostnaden anses utgöra 35 procent för vätska–vattenvärmepump (till exempel bergvärme) och 30 procent för luftvärmepump (luft-vattenvärmepump, luft-luftvärmepump och frånluftvärmepump).

Om utförare och kund anser att arbetskostnaden är högre än 30 respektive 35 procent ska den verkliga arbetskostnaden dokumenteras och vid förfrågan visas upp för Skatteverket.

Fast pris

Utförarens uppgivna arbetskostnad för installation av värmepump uppgick i det aktuella målet till 53,6 procent, vilket var betydligt högre än Skatteverkets schablon. Arbetskostnaden gick inte att utläsa, varken av offerten eller fakturan till kunden. Skatteverket beslutade att återkräva hela det belopp som utbetalats till utföraren med motivering att han inte visat arbetskostnaden.

Även Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, konstaterade att det inte gick att fastställa den verkliga arbetskostnaden på ett tillförlitligt sätt utifrån presenterat underlag.

Frågan var då om utföraren hade rätt till utbetalning på grund av en uppskattad arbetskostnad.

HFD ansåg att Skatteverket saknar stöd för sin uppfattning att en uppskattning av arbetskostnaden är utesluten bara för att utföraren valt att redovisa sina verkliga kostnader till kunden. Enligt HFD är det tvärtom så att om utföraren inte lyckas styrka sina verkliga kostnader måste arbetskostnaden uppskattas till vad som är skäligt enligt omständigheterna i det enskilda fallet. En uppskattning till den av branschen beräknade schablonen för arbetskostnaden får enligt HFD anses uppfylla detta krav.

Vidarefakturerad materialkostnad

I ett annat mål som avgjordes av HFD samma dag hade utföraren vidarefakturerat sina materialkostnader till kunden med det belopp som bolaget betalat, i förekommande fall med avdrag för den inköpsbonus bolaget fått. Bolaget hade vidare beräknat arbetskostnaden genom att reducera den debiterade totalkostnaden med sådana utgifter som bolaget haft och som inte får räknas in i underlaget för skattereduktion.

För uppdraget hade bolaget haft kostnader för material om 86 046 kr. Av total entreprenörskostnad om 192 000 kr utgjorde alltså 105 954 kr arbetskostnad hävdade bolaget.

Skatteverket menade att bolaget inte visat hur arbetskostnaden beräknats och återkrävde hela det belopp som utbetalats jämte ränta.

HFD kom dock fram till att det saknades skäl att ifrågasätta den av bolaget tillämpade modellen för beräkning av arbetskostnaden.

Ombudskostnader

Enskilda har under vissa förutsättningar rätt till ersättning av allmänna medel för sina kostnader i samband med ärenden hos Skatteverket och mål i förvaltningsdomstolarna. Men enligt HFD gäller det inte i denna typ av mål.

Skatteverket kommer att ändra sin tillämpning

HFDs domar innebär att i de fall det är ostridigt att skatte-reduktionsgrundande arbete har utförts så har utföraren rätt till utbetalning från Skatteverket. I de fall utföraren inte kan visa hur den faktiska arbetskostnaden som ligger till grund för begäran om utbetalning har räknats fram ska utbetalning ske med skäligt belopp, skriver Skatteverket i en kommentar till rättsfallen.

---

FAKTA ROT-avdrag

Från och med beskattningsåret 2016 är skattereduktionen för ROT-arbete 30 procent av arbetskostnaden inklusive moms. För tidigare beskattningsår har skattereduktionen uppgått till 50 procent av arbetskostnaden inklusive moms. Skattereduktionen är dock högst 50 000 kr per person och år inklusive eventuellt RUT-avdrag

---

Dom 2017-06-26. Mål nr 675-16 samt 5908-16

Företagsaktuellt nr 5 2017

Nya lagar ochförordningar

Här presenteras kort ett urval av de lagar och förordningar som har trätt ikraft under första halvåret 2017 och som kan komma att påverka dig och ditt företag.

Ändrad beskattning vid överlåtelse av fastighet

Det går inte längre att paketera en fastighet i ett bolag genom gåva och erhålla en skattefri ersättning som understiger taxeringsvärdet och sedan sälja bolaget.

En fastighet ska nu anses såld om den överlåts till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag mot ersättning som överstiger fastighetens skattemässiga värde om fastigheten är en näringsfastighet och dess omkostnadsbelopp om den är en privatbostadsfastighet.

Kassaregister för utländska torghandlare

Näringsidkare utan fast driftställe i Sverige måste nu använda certifierade kassaregister vid försäljning mot kontant betalning eller betalning med kontokort enligt samma villkor som gäller för andra näringsidkare.

Straffbestämmelse för bluffakturor

Det har införts en straffbestämmelse för grovt fordringsbedrägeri i brottsbalken. Det är nu straffbart att i vilseledande syfte rikta betalningsuppmaningar till en vidare krets av mottagare. Straffskalan är fängelse i lägst sex månader och högst sex år.

Sänkt skatt på egenproducerad el

Energiskatten har sänkts på förnybar el, inklusive solel, som framställs i små anläggningar på den plats där elen förbrukas. Skatten uppgår nu till 0,5 öre per kilowattimme vilket är en sänkning med över 98 procent.

EUs sjöfolksdirektiv har införts

Sjöfolksdirektivet innebär att sjöfolk har rätt till samma arbetsrättsliga skydd som andra arbetstagare.

Extratjänsterna har utvidgats

Ändringarna innebär bland annat att särskilt anställningsstöd i form av extratjänst nu även kan beviljas till arbetsgivare som bedriver viss kulturell verksamhet samt till barn- och ungdomsverksamhet i idrottsföreningar. Ändringarna gäller även social verksamhet eller omsorg om barn och ungdomar i ideella föreningar och trossamfund.

Facklig kontroll av utländska arbetare

Svenska fackförbund har nu fått rätt att ta till stridsåtgärder mot arbetsplatser med utländsk arbetskraft som inte tecknat ett svenskt kollektivavtal. Det har skett genom en ändring i utstationeringslagen, den lag som innehåller bestämmelser om vad som gäller när ett utländskt företag skickar personal till Sverige för att tillfälligt arbeta här.

Därmed har lex Laval rivits upp. De bestämmelser som infördes 2010 i utstationeringslagen efter en dom från EU-domstolen om hur fackförbundet Byggnads agerat mot det lettiska företaget Laval un Partneri Ltd.

Arbetsrättsliga villkor vid upphandling

Upphandlande myndigheter ska nu ställa villkor avseende lön, semester och arbetstid, om det är behövligt och villkoren går att fastställa. Innan villkoren bestäms ska berörda arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer fått tillfälle att yttra sig.

Ny form av särskild handräckning

Det har införts en ny form av särskild handräckning som gör det enklare för bland annat markägare att få personer avhysta från mark som ockuperats. Det nya förfarandet kallas för avlägsnande och handläggs av Kronofogden.

Grundavgifterna för verkställighet av ett avlägsnande uppgår till 300 kr per person som ska avlägsnas, dock max 3 000 kr.

Ny elsäkerhetslag

Den nya elsäkerhetslagen innebär i huvudsak att alla företag som utför elinstallationsarbete ska ha en auktoriserad elinstallatör och ett egenkontrollprogram som säkerställer att arbetet utförs på rätt sätt och av personer med rätt kompetens.

Nya registreringsnummer för fordon

Den sista siffran i ett registreringsnummer för fordon får nu ersättas med en bokstav. Syftet är att öka antalet möjliga kombinationer av registreringsnummer och utgöra ett komplement till den ordning som redan gäller.

Deltidsbegränsningen i arbetslöshetsförsäkringen

Begränsningen av rätten till arbetslöshetsersättning har ändrats för dig som utför deltidsarbete. Arbetslöshetsersättning kan nu utbetalas för sammanlagt längst 60 veckor med deltidsarbete inom en ersättningsperiod. Är du deltidsarbetslös har du därmed lika lång omställningstid som den som är helt arbetslös.

Utökat skydd för visselblåsare

Är du anställd hos ett privat företag inom vård, skola och omsorg, som till någon del är offentligt finansierat, har du nu samma rätt som offentliganställda att berätta om missförhållanden för media. Rätten att lämna uppgifter begränsas dock av de regler om tystnadsplikt som finns på respektive område och ger dig inte rätt att lämna ut handlingar. Din arbetsgivare får inte efterforska vem som har lämnat ut uppgifterna.

Ny lag om personnamn

En ny lag om personnamn gör det mycket lättare att byta namn. Både barn och vuxna kan nu ha dubbla efternamn. Det finns inte längre några hinder mot att du byter förnamn eller efternamn flera gånger. Du kan även byta tillbaka till ett efternamn som du burit tidigare. Du ansöker om namnbytet hos Skatteverket.

Viktiga meddelanden

Har du använt din mobiltelefon i ett område som drabbas av en olycka eller på annat sätt omfattas av en varning ska du nu få ett meddelande direkt i din telefon. Mobiloperatörerna är skyldiga att avgiftsfritt förmedla dessa meddelanden. Tidigare skickades meddelanden enbart till fasta telefoner och till mobilabonnenter med registrerad adress i det drabbade området.

Framtidsfullmakt

Genom en ny lag om framtidsfullmakter har det blivit möjligt för dig att utse någon som kan ha hand om dina personliga och ekonomiska angelägenheter om du senare i livet inte själva kan det. Har du upprättat en framtidsfullmakt börjar den gälla när du inte längre själv kan fatta beslut. Framtidsfullmakter är ett alternativ till god man eller förvaltare och ett komplement till vanliga fullmakter.

Företagsaktuellt nr 5 2017

Beskattning av styrelsearvoden

Enligt en dom från Högsta förvaltningsdomstolen ska styrelsearvoden beskattas som inkomst av tjänst och kan därför inte faktureras.

Av aktiebolagslagen framgår att uppdrag som styrelseledamot bara kan innehas av en fysisk person. Styrelseuppdrag har av den anledningen ansetts vara personliga uppdrag som normalt ska beskattas som inkomst av tjänst. I undantagsfall har arvoden som betalats ut till ett bolag för uppdrag som avsett en begränsad tid och gällt specifika insatser beskattats som inkomst av näringsverksamhet i det bolag som erhållit arvodena.

När näringsverksamhetsbegreppet utvidgades 2009 gav det enligt ett ställningstagande från Skatteverket utrymme att bedriva styrelsearbete som näringsverksamhet. Skatteverkets uppfattning har sedan dess varit att så länge man har minst tre uppdrag och inte är delägare i något av bolagen, kan man som styrelseledamot fakturera arvodet till eget bolag.

Bakgrund

En person som var styrelseledamot i ett trettiotal bolag beskattas för arvodena under inkomst av tjänst. Han avsåg att utföra nio av dessa som konsult via sitt helägda aktiebolag. Han ansökte om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden för att få klarlagt om de nio styrelsearvodena skulle beskattas hos honom personligen eller hos hans bolag.

Skatterättsnämnden ansåg att beskattning skulle ske hos honom personligen under inkomst av tjänst.

Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, pekar i sin bedömning på att fakturering via bolag undantagsvis har godtagits i uppdrag som har avsett en begränsad tid och gällt specifika insatser. Den lagändring av näringsbegreppet som skedde 2009 kan enligt HFD inte ha medfört någon ändring av rättsläget när det gäller beskattning av styrelsearvode. Styrelseledamoten ska därför beskattas för samtliga styrelsearvoden under inkomst av tjänst.

Skatteverket ändrar sin tillämpning

HFDs dom den 20 juni 2017 medför att Skatteverket inte kommer att godkänna fakturering av styrelsearvoden för nya avtal som ingås efter det datumet.

När det gäller redan ingångna avtal skriver Skatteverket i en kommentar att om styrelseledamoten har uppfyllt kriterierna enligt Skatteverkets ställningstagande från december 2008 bör dessa avtal normalt kunna fortlöpa övergångsvis. Men det gäller bara arvoden som avser tid till och med innevarande räkenskapsår vid tidpunkten för HFDs dom. Det är räkenskapsåret hos det bolag som betalar ut ersättningen för styrelsearbetet som avses.

Motsvarande bedömning kommer att göras i fråga om sociala avgifter.

Dom 2017-06-20. Mål nr 278-17

Företagsaktuellt nr 5 2017

Friskvård för deltidare

En arbetsgivare som erbjuder personalen motion och annan friskvård via ett årligt bidrag, så kallat friskvårdsbidrag, kan med bibehållen skattefrihet proportionera bidraget utifrån de anställdas arbetstid. Det skriver Skatteverket i ett ställningstagande.

Anställda kan av sin arbetsgivare erbjudas skattefria förmåner i form av motions- och friskvårdsaktiviteter förutsatt att aktiviteten är av enklare slag och mindre värde och erbjuds hela personalen. Vad som är av mindre värde finns inte fastställt som belopp men som exempel ryms ett vanligt årskort på gym inom definitionen.

Friskvårdsbidrag

Det är vanligt att motions- och friskvårdsförmåner tillhandahålls i form av ett beloppsmässigt fastställt bidrag. Bidraget kan dock aldrig betalas ut kontant till den anställde, utan är enbart en beloppsmässig ram för vilka kostnader som arbetsgivaren betalar.

Hela personalen

En arbetsgivare är inte tvungen att erbjuda sina anställda subventionerad motion eller annan friskvård. Men om arbetsgivaren erbjuder sin personal en sådan förmån måste erbjudandet riktas till hela personalen. Med ”hela personalen” avses samtliga anställda oavsett anställningsform. Det innebär att även vikarier och tillfälligt anställda ska kunna ta del av förmånen.

Särskilda arrangemang kan dock godtas för tillfälligt anställda, framhåller Skatteverket. Det innebär att alternativa möjligheter att utöva motion och friskvård som erbjuds behöver inte vara exakt likadana för samtliga anställda. Ett sådant synsätt bör enligt Skatteverket även kunna tillämpas av en arbetsgivare som tillämpar friskvårdsbidrag med visst årligt belopp.

Deltidsanställd

Om de heltidsanställda under ett helt år får ett bidrag på 3 000 kr kan arbetsgivaren ge den som enbart arbetar sex månader 1 500 kr. På motsvarande sätt bör arbetsgivaren kunna ge den som arbetar deltid på 50 procent under hela året ett bidrag på 1 500 kr. Även för timanställda och projektanställda bör bidraget kunna proportioneras efter beräknad arbetstid. Vid beräkningen av arbetstid bör all arbetstid inräknas, även till exempel arbete i bostaden. Enligt Skatteverkets uppfattning är kravet på att hela personalen erbjuds förmånen då uppfyllt.

En arbetsgivare kan givetvis välja att erbjuda alla anställda på arbetsplatsen samma årliga belopp oavsett deras arbetstid, poängterar Skatteverket. Men en arbetsgivare kan inte i övrigt differentiera friskvårdsbidraget beloppsmässigt utifrån lönenivå, tjänsteställning, organisatorisk tillhörighet eller arbetsort.

Sjukskriven eller föräldraledig

När det gäller anställda som är sjukskrivna eller föräldralediga så tillhör de fortfarande personalen och bör enligt Skatteverket i detta sammanhang bedömas utifrån sin ordinarie arbetstid. Om en anställd har fullt friskvårdsbidrag när en period av föräldraledighet eller sjukskrivning inträder bör arbetsgivaren således inte reducera bidraget under perioden.

Skatteverkets ställningstagande 2017-04-12

Företagsaktuellt nr 4 2017