Artiklar

Jobbmobilen och skatten

Enligt ett nytt ställningstagande från Skatteverket är ett mobilabonnemang mot fast avgift, som räknas som arbetsredskap, skattefritt även om det innehåller fler funktioner än vad som behövs för arbetet.

En anställd kan normalt utan förmånsbeskattning använda arbetsgivarens mobiltelefon, dator, läsplatta, router och annan elektronisk utrustning med abonnemang med fast avgift när den finns i arbetsgivarens lokaler.

Skattefri användning

Den anställde ska inte heller förmånsbeskattas när det är av väsentlig betydelse att han eller hon har tillgång till både den elektroniska utrustningen och abonnemanget mot fast avgift utanför ordinarie arbetsplats för att kunna utföra sina arbetsuppgifter.

Enligt Skatteverkets bedömning är det i ett sådant fall svårt att särskilja det privata användandet från nyttan i anställningen. Det privata användandet medför inte heller någon fördyring av kostnaden för arbetsgivaren.

En nyhet jämfört med tidigare ställningstagande från Skatteverket är att abonnemang mot fast avgift i detta sammanhang ska betraktas som en tjänst oavsett om abonnemanget innehåller flera olika funktioner såsom mobil telefoni, sms, mms och surf eller datatrafik. Det gäller även om inte alla funktioner används i arbetet. Den anställde ska därför inte beskattas för den eventuella förmån som kan uppkomma när han använder någon av abonnemangets funktioner privat.

Skatteverkets bedömning gäller även om arbetsgivarens anskaffningskostnad för den elektroniska utrustningen uppgår till stora belopp. Den skattemässiga bedömningen påverkas inte heller av vilken standard som den tekniska utrustningen har så länge utrustningen med denna standard är av väsentlig betydelse för att den anställde ska kunna utföra sina arbetsuppgifter.

Förmånsbeskattning

Är det däremot så att den anställde har möjlighet att nyttja arbetsgivarens utrustning och abonnemang privat utanför den ordinarie arbetsplatsen, utan att det är av väsentlig betydelse för den anställdes arbetsuppgifter, är det normalt en skattepliktig förmån.

Den anställde ska då beskattas för förmånens marknadsvärde, det vill säga den kostnad som den anställde hade haft om han eller hon själv hade anskaffat motsvarande utrustning eller abonnemang.

I de fall en arbetsgivare tillhandahåller en anställd fler än en elektronisk utrustning med abonnemang mot fast avgift så ska det för varje del (mobiltelefon, dator, läsplatta, router) göras en separat bedömning av huruvida utrustningen är av väsentlig betydelse för arbetets utförande.

För att en anställd inte ska förmånsbeskattas i dessa fall ska det av avtal mellan arbetsgivare och anställd eller av företagets personalhandbok framgå att den elektroniska utrustningen inte får användas för privat bruk.

Alltid förmånsbeskattning

Privata tjänster via elektronisk utrustning som faktureras utöver de tjänster som ingår i abonnemang mot fast avgift kan inte vara skattefri. Ingår exempelvis inte sms, mms eller utlandssamtal i abonnemanget mot fast avgift är dessa tjänster inte skattefria. Det gäller oavsett om det privata användandet skett på eller utanför ordinarie arbetsplats och oavsett om det är av väsentlig betydelse för den anställde att ha tillgång till utrustningen eller abonnemanget.

Skatteverkets ställningstagande 2018-06-07

Sänkt skatt för bolagssektorn

Riksdagen har beslutat att införa en generell begränsning av avdrag för interna och externa ränteutgifter i bolagssektorn kombinerad med en sänkning av bolagsskatten.

Med syfte att minska den olikformiga behandlingen av ränta på lånat kapital, som är avdragsgill i ett bolag, och utdelning, som ett bolag inte får dra av, har en begränsning av avdragsrätten för räntor införts vid inkomstbeskattningen.

Generell begränsning

Begränsningen innebär att ett negativt räntenetto, ränteintäkter minus räntekostnader, får dras av med högst 30 procent av ett avdragsunderlag som motsvarar EBITDA. Det är i princip företagets resultat före värdeminskningsavdrag, räntor och skattemässiga justeringar.

Denna begränsade avdragsrätt för räntor gäller aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser samt handelsbolag med minst en juridisk person som delägare.

Förenklingsregel

Det har samtidigt införts en förenklingsregel som innebär att negativa räntenetton upp till fem miljoner kr alltid får dras av. Det innebär att merparten av alla företagen även fortsättningsvis får fullt avdrag för sina utgiftsräntor. Ingår företaget i en koncern gäller dock beloppsgränsen för hela koncernen.

Sänkt bolagsskatt

Bolagsskatten sänks för alla bolag. Det sker i två steg. Först till 21,4 procent åren 2019-2020 och sedan till 20,6 procent för räkenskapsår som påbörjas från och med 1 januari 2021.

Expansionsfondskatt

Expansionsfondskatten sänks från 22 till 20,6 procent. För att undvika komplicerade övergångsregler sker ändringen i ett steg 2021. Övergången till de nya reglerna sker genom att tidigare gjorda avsättningar anses återförda enligt nuvarande regler och genast åter avsatta enligt de nya reglerna.

Värdeminskningsavdrag hyreshus

Reglerna om värdeminskningsavdrag för nyproducerade hyreshus ändras på så sätt att 2 procent av byggnadens anskaffningsvärde får dras av per år de sex första åren från det att hyreshuset färdigställs (primäravdrag). Det gäller utöver ordinarie avdrag för värdeminskning. Primäravdraget gäller även utgifter för till- eller ombyggnad.

För ny-, till- eller ombyggnad som färdigställts under tiden 1 januari 2017 till och med 31 december 2018 får primäravdrag göras för den del av sexårsperioden som återstår den 1 januari 2019.

Periodiseringsfond

Schablonintäkten för avsättning till periodiseringsfond höjs från 72 till 100 procent av statslåneräntan.

Det införs särskilda övergångsregler för återföring av periodiseringsfonder där ett något högre belopp ska återföras än det som satts av till fonden. Motiveringen till det är att den sänkta bolagsskatten inte ska leda till oönskad skatteplanering.

Koncernbidrag

En övergångsregel införs även för koncernbidrag mellan bolag som har olika beskattningsår så att de inte kan flytta vinster för att komma åt den lägre bolagsskatten.

Övergångsregler

De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 2019.

Skatteutskottet betänkande 2017/18:SkU25

Uthyrning av bil, båt och liknande tillgångar

Skatteverket har på sin sajt Rättslig vägledning lämnat svar på frågan vilka utgifter som får dras av när uthyrning av privatägd tillgång ska beskattas i inkomstslaget kapital.

Inkomster som du får på grund av att du har en tillgång ska normalt beskattas i inkomstslaget kapital. Hyr du ut till exempel en bil, en fritidsbåt eller en husvagn är hyresersättningen en skattepliktig inkomst. Om omfattningen av uthyrningen är så stor att verksamheten bedrivs yrkesmässigt och självständigt ska dock hyresinkomsten beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet.

Från inkomsten får du göra avdrag för de utgifter du har för att få inkomsten. Du får dock inte göra avdrag för privata levnadsutgifter. Detta innebär att det bara är merutgifter som är en direkt följd av uthyrningen som är avdragsgilla. De utgifter som normalt är orsakade av innehavet av tillgången är sådana privata levnadsutgifter som du inte får dra av.

Uthyrning av bil

Om du hyr ut din privatägda bil ska hyresinkomsten normalt tas upp under inkomst av kapital. Detsamma gäller om bilen är privatleasad eller är en förmånsbil. Utgångspunkten vid korttidsuthyrning är att bilen är anskaffad för privat bruk.

I vissa fall kan dock hyresinkomsten beskattas i inkomstslaget tjänst. Exempel på detta är om bilen är en förmånsbeskattad tjänstebil och arbetsgivaren har ingått ett avtal om uthyrning med uthyrningsföretaget, beordrat uthyrningen eller om hyresersättningen betalas ut via arbetsgivaren till dig som anställd.

Om bilen är en tillgång i en enskild näringsverksamhet eller om leasingutgifterna kostnadsförs i näringsverksamheten, ska dock hyresinkomsten beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet.

Värdet av att bilen är tvättad och städad när den lämnas tillbaka samt värdet av eventuell fri parkering under den tid som bilen är lämnad för uthyrning ses, enligt Skatteverket, inte som en del av hyresinkomsten.

Enbart merutgifter

Du får bara göra avdrag för sådana merutgifter som uppkommer till följd av uthyrningen. Det kan till exempel vara en tilläggsförsäkring eller en förmedlingsavgift som du får betala om bilen hyrs ut via ett förmedlingsföretag. Du kan också få avdrag för en ökad värdeminskning eller förslitning av bilen som skett till följd av uthyrningen. Detta gäller dock bara om du får stå för värdeminskningen.

Skatteverkets uppfattning är att avdrag kan få göras för en ökad värdeminskning eller förslitning på en privatägd bil med sju kr per mil för de mil som bilen har körts när den varit uthyrd. Kan du visa att den verkliga utgiften varit högre kan du få dra av ett högre belopp. För att du ska få göra avdrag för merutgifter för en förmånsbeskattad tjänstebil eller en privatleasad bil krävs det att du kan visar hur stora merutgifterna har blivit för dig på grund av uthyrningen. Du får inte gör avdrag för fasta utgifter, såsom parkeringsplats, leasingavgift, försäkring och värdeminskning, som du skulle ha haft oavsett om egendomen hyrts ut eller inte. Utgifter för biltvätt är en privat levnadsutgift och ger inte rätt till avdrag.

Uthyrning av fritidsbåt

Om du hyr ut din fritidsbåt ska hyresinkomsten vanligtvis beskattas i inkomstslaget kapital. Hyresersättningen tas upp som en inkomst och du får göra avdrag för merutgifter till följd av uthyrningen som till exempel tilläggsförsäkring och eventuell förmedlingsavgift. Däremot får du inte göra avdrag för de utgifter som normalt är betingade av innehavet som till exempel utgifter för båtplats, vinterförvaring, sjösättning och upptagning.

Skatteverkets sajt Rättslig vägledning 2018-06-27

Delägare fick rätt att få hela fastigheten såld

En delägare hade fått en andel i en lantbruksfastighet genom gåva och ytterligare en andel vid ett senare tillfälle genom gåva med överlåtelseförbud. Enligt Högsta domstolen hade delägaren, trots överlåtelseförbudet, rätt att få hela fastigheten såld på offentlig auktion.

I det aktuella målet ägde fyra delägare gemensamt en lantbruksfastighet med en fjärdedel var.

En av delägarna ansökte om att fastigheten skulle bjudas ut till försäljning på offentlig auktion. Han hade fått en andel av fastigheten i gåva av sina föräldrar 1972 och en andel 2003.

Överlåtelseförbud

Vid gåvan 2003 angavs det i gåvobrevet att ”överlåtelse av erhållen egendom får endast ske till bröstarvinge utan övriga delägares samtycke. Om överlåtelse skall ske till annan del-ägare i fastigheten skall då gällande taxeringsvärde vara det pris som då skall gälla”.

Vid gåvan 1972 fanns inget villkor om begränsad förfoganderätt.

Samäganderätt

Tingsrätten och hovrätten avslog delägarens ansökan med hänvisning till 6 § lagen om samäganderätt (1904 års lag). Högsta domstolen (HD) som kom att pröva målet konstaterade att eftersom det var fråga om en lantbruksenhet med mer än två delägare skulle prövning ske enligt 13 § lagen om förvaltning av vissa samägda jordbruksfastigheter (1989 års lag).

Bestämmelserna om försäljning på offentlig auktion i de två lagarna överensstämmer innehållsmässigt med varandra, med den skillnaden att enligt 1989 års lag kan delägarna själva inte avtala bort rätten att begära försäljning. Men det har enligt rättspraxis, framhöll HD, inte ansetts hindra att det är möjligt att vid gåva av en lantbruksfastighet ställa upp villkor som med bindande verkan inskränker gåvotagarens rätt att begära försäljning.

Villkor vid arv och gåva

Hänsynen till givarens respektive testators vilja har vid tillämpning av 1904 års lag inte ansetts motivera att ett överlåtelseförbud ska omfatta mer än vad som svarar mot den egendom som överläts i samband med att villkoret föreskrevs. Enligt HD bör detta även gälla beträffande lantbruksfastigheter. Att en givare inte kan uppställa en gåvoföreskrift i efterhand framgår av rättspraxis.

HD kom därför fram till att överlåtelseförbudet inte gällde i hela delägarens andel i fastigheten. Innehavet av den andel han erhållit i gåva 1972 berättigade honom att påkalla försäljning på offentlig auktion.

God man

En advokat utsågs av HD till god man att ombesörja auktionen, fördela köpeskillingen och utfärda köpebrev.
Beslut 2018-05-25, mål nr Ö 4970-16

 

Arbetsgivardeklaration på individnivå

Från och med den 1 juli 2018 ska vissa företag lämna arbetsgivardeklaration på individnivå avseende ersättning för arbete per betalningsmottagare. För övriga arbetsgivare kommer reglerna att gälla från den 1 januari 2019.

Företag inom restaurang, bygg, tvätteri och frisör som ska föra personalliggare och som den 1 juli 2018 har 16 anställda eller fler ska från och med det datumet redovisa underlag för arbetsgivaravgifter och gjorda skatteavdrag på individnivå i arbetsgivardeklarationen, AGI. Av byggföretagen är det dock endast de som har SNI-kod 41 (byggande av hus) som omfattas av detta datum.

Redovisning i AGI ska göras för alla anställda, även för dem som inte ska antecknas i personalliggaren.

Den som omfattas av reglerna från den 1 juli ska fortsätta att lämna uppgift per betalningsmottagare även om antalet anställda eller andra förutsättningar skulle förändras efter det datumet.

Antal anställda

Vid beräkning av hur många anställda ett företag har ingår även företagsledare, tjänstlediga och tillfälligt anställda per den 1 juli 2018.

Om företaget först efter den 1 juli får 16 anställda eller fler, tillämpas reglerna om AGI från och med den 1 januari 2019.

Arbetsgivardeklarationen

Den nya arbetsgivardeklarationen består av två delar. En del som avser uppgifter om arbetsgivaren och en del där han redovisar uppgifter för respektive betalningsmottagare. Det är ett nytt sätt att redovisa på, med en ny e-tjänst och en ny blankett. Redovisningsperioder och deklarationsdatum är däremot samma som tidigare.

Lönebesked

Arbetsgivaren ska informera betalningsmottagaren om vad som redovisats om denne i AGI senast i samband med att arbetsgivardeklarationen ska vara Skatteverket tillhanda.

Ändring eller tillägg

Arbetsgivaren är skyldig att skriftligen ändra felaktiga individuppgifter och komplettera med saknade individuppgifter. Det gäller inte bara sådana uppgifter som har betydelse för avgifter och skatteavdrag. Det omfattar alla uppgifter om betalningsmottagaren som har lämnats eller skulle ha lämnats i AGI.

Uppgifter om ändring eller tillägg ska lämnas snarast. Det är alltså inte något som ska vänta till nästkommande AGI.

Kontrolluppgift

De företag som ska lämna AGI från den 1 juli ska även lämna kontrolluppgift på samma sätt som övriga arbetsgivare senast den 31 januari 2019. I kontrolluppgiften ska den sammanlagda ersättningen och gjorda skatteavdrag för hela inkomståret 2018 redovisas, det vill säga även den del som har redovisats i AGI.

För kalenderåret 2019 gäller nya regler. Kontrolluppgift ska då endast lämnas i de fall då ersättningen inte har redovisats och inte heller skulle ha redovisats per betalningsmottagare i AGI.

Skatteutskottets betänkande 2016/17:SkU21

Ny lag om ekonomiska föreningar

En ekonomisk förening ska som hittills ha till syfte att främja sina medlemmars ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet. Det kooperativa kravet består, vilket innebär att medlemmarna ska delta i föreningens verksamhet på något sätt. En ekonomisk förening ska även fortsättningsvis bildas av tre eller fler fysiska eller juridiska personer som genom bildandet blir medlemmar i föreningen.

Färre obligatoriska uppgifter

Antalet obligatoriska uppgifter i stadgarna för en ekonomisk förening har minskat enligt den nya lagen. Bland annat så ställs inte längre krav på att en förening i sina stadgar reglerar ändamålet med föreningens verksamhet, tidsfristerna för sammankallande av en föreningsstämma eller på vilket sätt som andra meddelanden än kallelser ska skickas till medlemmar och fullmäktige.

Öppenhet

En grundläggande princip för ekonomiska föreningar är den så kallade öppenhetsprincipen som innebär att en förening är skyldig att godta nya medlemmar, om det inte finns objektivt godtagbara skäl för att neka medlemskap. Bestämmelsen om på vilka grunder medlemskap kan vägras förtydligas i den nya lagen.

Motverka ekobrott

För att motverka ekonomisk brottslighet genom att så kallade målvakter utses i styrelsen införs ett förbud mot att, utan godtagbara skäl, utse en styrelseledamot som inte avser att delta i verksamheten eller en vd som inte avser att utföra de uppgifter som följer med uppdraget.

Registrering

Enligt den nya lagen ska ekonomiska föreningar registreras i ett nationellt föreningsregister som förs av Bolagsverket, i stället för som hittills i ett länsindelat register.

Föreningen är skyldig att till registret anmäla föreningens postadress och vem som har utsetts till styrelseledamot, styrelsesuppleant, styrelsens ordförande, vd, vice vd och särskild delgivningsmottagare. Vidare ska föreningen anmäla hur föreningens firma tecknas och vem som har firmateckningsrätt.

En ändring i styrelsens sammansättning och beslut om att utse eller entlediga en vd eller en särskild firmatecknare får enligt den nya lagen verkan först från den tidpunkt då anmälan om ändring kommer in till Bolagsverket eller från den senare tidpunkt som anges i beslutet.

Styrelsearvode

I den nya lagen klargörs att föreningsstämman ska fatta beslut om arvode och annan ersättning för var och en av styrelseledamöterna. Det är dock möjligt för en förening att i stadgarna reglera att stämman får besluta om en samlad ersättning till styrelseledamöterna som dessa sedan får fördela mellan sig utifrån till exempel arbetsinsats. Detta gäller även för andra kooperativa företagsformer.

I bostadsrättslagen och lagen om kooperativ hyresrätt införs dock ett undantag som innebär att dessa föreningar kan besluta om en samlad ersättning som styrelseledamöterna fördelar mellan sig, även om det inte regleras i stadgarna.

Revision

Kravet på att en ekonomisk förening ska ha minst en revisor och att större föreningar ska ha en auktoriserad eller godkänd revisor finns kvar i den nya lagen. Men det kommer inte längre vara möjligt att utse en revisor tills vidare. Uppdragstiden ska som utgångspunkt vara ett år, men det finns en möjlighet att i stadgarna bestämma en mandattid på upp till fyra år.

För att underlätta övergången till de nya reglerna får föreningar som har valt sin revisor tills vidare behålla revisorn till den första ordinarie föreningsstämma som hålls efter den 1 januari 2022. En förening som har en bestämd mandattid för revisorn som är längre än fyra år får behålla den revisorn till mandattidens utgång.

Medlemsinsats

Alla som blir medlemmar i en ekonomisk förening är skyldiga att betala en medlemsinsats. Denna grundläggande skyldighet framgår nu av lagen. Det finns tre olika former av medlemsinsatser,

• obligatorisk insats,
• överinsats och
• emissionsinsats.

Inträdesavgift

En nyhet i den nya lagen är att en förening som vill ta ut särskilda inträdesavgifter av nya medlemmar för att utjämna skillnaden mellan den obligatoriska insatsen och en andels värde måste ta in en bestämmelse om detta i sina stadgar. En förening som före ikraftträdandet utan stöd i stadgarna har tagit ut sådana inträdesavgifter kan dock fortsätta att ta ut inträdesavgifter utan stöd i stadgarna till och med den 30 juni 2020.

Nya likvidationsgrunder

Lagen innehåller nya likvidationsgrunder. Styrelsen ska bland annat låta föreningsstämman pröva likvidationsfrågan om det råder betydande osäkerhet om föreningens ekonomiska möjligheter att fortsätta sin verksamhet. Vidare är styrelsen skyldig att genast låta stämman pröva likvidationsfrågan om antalet medlemmar i föreningen under mer än en månad har varit mindre än tre.

Tvångslikvidation

När en större förening som är skyldig att lämna in årsredovisning och revisionsberättelse till Bolagsverket inte har gjort detta inom elva månader från räkenskapsårets utgång, kan Bolagsverket besluta om tvångslikvidation.

Tvångslikvidation kan också bli aktuell när en förening som är skyldig att ha en auktoriserad revisor eller godkänd revisor saknar sådan revisor.

En nyhet i den nya lagen är att när antalet medlemmar har blivit färre än tre, har föreningen sex månader på sig att återställa medlemsantalet till tre. Om detta inte sker, ska allmän domstol besluta om likvidation av föreningen.

Förenklad avveckling

Som ett alternativ till likvidation införs ett förenklat avvecklingsförfarande för mindre ekonomiska föreningar som inte har några skulder.

En ansökan om förenklad avveckling ska beslutas av föreningsstämman och det krävs att alla medlemmar är eniga om beslutet. Beslutet ska dessutom godkännas av samtliga styrelseledamöter.

En ansökan lämnas sedan in till Bolagsverket inom en månad från stämmobeslutet. Genom förfarandet upplöses föreningen och eventuella tillgångar skiftas, vanligtvis till medlemmarna. Om det efter en förenklad avveckling visar sig att föreningen ändå hade skulder kommer medlemmarna och styrelseledamöterna att bli personligt och solidariskt ansvariga för skulderna.

Ändring av stadgarna

Äldre stadgebestämmelser som strider mot den nya föreningslagen blir utan verkan i och med ikraftträdandet. Många föreningar kommer alltså att behöva se över och ändra sina stadgar. Styrelsen har dock tid på att lägga fram förslag till nödvändiga stadgeändringar vid en föreningsstämma som hålls senast den 30 juni 2020.

Ikraftträdande

Den nya föreningslagen träder i kraft den 1 juli 2018.
Civilutskottets betänkande 2017/18:CU25

Skattetillägg vid rättelse på eget initiativ

Riksdagen har beslutat att skattillägg ska kunna tas ut även om du på eget initiativ rättar en oriktig uppgift i din inkomstdeklaration. Det gäller i de fall du gör en rättelse med anledning av att Skatteverket har informerat om en generell kontroll och rättelsen inte kommer in till myndigheten inom två månader.

Skatteverket kan påföra dig skattetillägg om du har lämnat en oriktig uppgift i din inkomstdeklaration. Men om du på eget initiativ rättar felet i efterhand ska du inte bli påförd något skattetillägg.

Det anses vara en rättelse på eget initiativ så länge som Skatteverket inte har upptäckt den oriktiga uppgiften. Har Skatteverket däremot ställt en fråga till dig som har samband med den oriktiga uppgiften är det för sent att komma in med en rättelse för att undvika skattetillägg. Detsamma gäller om Skatteverket beslutat om revision.

Skärpta regler

Anledningen till att skärpta regler införs är att det under senare år skett en kraftig ökning av rättelser på eget initiativ. Det kan ha sin förklaring i att Skatteverket har utökat sitt informationsutbyte med andra länder. Det har därför blivit svårare att undanhålla inkomster. Men även de så kallade läckorna om dolda tillgångar utomlands som exempelvis Panamadokumenten 2016 och Paradisläckan 2017 torde ha ökat intresset att på eget initiativ rätta tidigare lämnade inkomstdeklarationer.

För att effektivisera Skatteverkets kontrollmöjligheter införs en tidsmässig begränsning för rättelser på eget initiativ när Skatteverket aviserar riktade kontroller.

Två månader

En rättelse anses inte vara på eget initiativ om Skatteverket har informerat om att en generell kontroll ska genomföras och rättelsen görs senare än två månader efter utgången av den månad informationen lämnades och rättelsen har en koppling till den generella kontrollen. I ett sådant fall får skattetillägg tas ut.

Reglerna om skattebrott vid rättelse på eget initiativ har utformats på motsvarande sätt.

Information

Skatteverket ska på sin webbplats informera om de generella kontroller som kommer att genomföras. Informationen ska innehålla uppgifter om

• vad som ska kontrolleras,
• vilket beskattningsår eller redovisningsperiod som omfattas,
• vilken dag den generella kontrollen offentliggjorts,
• från vilken dag en rättelse, med koppling till kontrollen, kan komma att medföra skattetillägg.

Om du rättar ett annat beskattningsår eller en annan redovisningsperiod än den Skatteverket anger på sin webbplats, anses rättelsen vara på eget initiativ. Något skattetillägg får då inte tas ut.

Ikraftträdande

Reglerna träder i kraft den 1 augusti 2018 och tillämpas på rättelser som görs efter ikraftträdandet.
Regeringens proposition 2017/18:144

Skattefriheten för privat sjukvård slopas

Skattefriheten för förmån av privat hälso- och sjukvård slopas från och med den 1 juli 2018. De nya reglerna tillämpas på förmåner som arbetsgivaren betalar efter den 30 juni 2018.

Riksdagen har beslutat att från och med den 1 juli 2018 slopa skattefriheten för förmån av privat hälso- och sjukvård i Sverige samt vård och läkemedel utomlands. Samtidigt slopas arbetsgivarens avdragsförbud i inkomstslaget näringsverksamhet för denna typ av utgifter avseende anställda.

Det innebär att förmån av privat vård i Sverige blir skattepliktig för den anställde och att arbetsgivaren kommer att få avdrag med ett belopp som motsvarar förmånens värde. De nya reglerna för privat vård motsvarar vad som redan gäller när en arbetsgivare betalar för offentligt finansierad vård i Sverige som ges till en anställd.

Sjukvård utomlands

Förmån av vård och läkemedel utomlands när en anställd insjuknar i samband med tjänstgöring utomlands kommer även fortsättningsvis att vara skattefri för den anställde. Skattefriheten behålls även för de statligt anställda som är stationerade utomlands när det gäller förmån av vård och läkemedel för den anställde och för medföljande familjemedlemmar.

Värdering av fri sjukvårdsförsäkring

Utgångspunkten för skattepliktiga förmåner är att dessa ska värderas till marknadsvärdet. Med marknadsvärdet avses det pris som den anställde skulle ha fått betala om han själv skaffat sig motsvarande varor eller tjänster.

Av förenklingsskäl ska dock förmån av sjukvårdsförsäkring värderas till det belopp som arbetsgivaren betalar i premie. Det motiveras med att premier för sjukvårdsförsäkringar varierar kraftigt bland annat beroende på den anställdes ålder och självrisken. Det skulle därför bli alltför administrativt betungande för både arbetsgivare och Skatteverket att fastställa ett marknadspris.

Förmånsvärdet kan dock justeras uppåt eller nedåt om det finns synnerliga skäl. Det kan bli fallet om förmånsvärdet avsevärt avviker från vad den anställde normalt skulle få betala för en sjukvårdsförsäkring.

I samband med tjänst

I inkomstskattelagen finns ett antal bestämmelser som avser sjuk- och olycksfallsförsäkringar som tecknats i samband med tjänst. Denna försäkringsform som infördes 1950 erbjuds inte längre på marknaden. Den tas därför bort från skattelagstiftningen.

Ikraftträdande

De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 juli 2018.

Förmån av hälso- och sjukvård och läkemedel anses tillhandahållen i samband med arbetsgivarens betalning av en utgift för hälso- och sjukvård eller läkemedel. Beträffande sjukvårdsförsäkring innebär det att förmånen tillhandahålls i och med betalningen av försäkringspremien. Eventuella premier betalda före ikraftträdandet för försäkringar som avser tid efter ikraftträdandet träffas således inte av de nya bestämmelserna.

Regeringens proposition 2017/18:131

Skattereduktion för fackavgift

Från och med den 1 juli 2018 kan du som är medlem i en fackförening få skattereduktion för din medlemsavgift. Det har riksdagen beslutat.

Den 1 januari 2007 avskaffades skattereduktionen för fackföreningsavgiften av den dåvarande Alliansregeringen. Nu när den återinförs kan du som är medlem i en arbetstagarorganisation få en skattereduktion motsvarande 25 procent av den avgift du betalar om din totala avgift under året uppgår till minst 400 kr.

Betalar du medlemsavgift till en utländsk arbetstagarorganisation kan även den ingå i ditt underlag för skattereduktion.

Kontrolluppgift

Din arbetstagarorganisation kommer att lämna kontrolluppgift på det du betalat. För att få skattereduktion för en utländsk fackavgift måste du själv lämna uppgift om underlaget i din inkomstdeklaration.

Ikraftträdande

Reglerna träder i kraft den 1 juli och tillämpas på medlemsavgifter som betalas efter den 30 juni 2018.
Skattutskottets betänkande 2017/18:SkU21

Personalliggare i fler branscher

Företag som bedriver verksamhet med fordonsservice, kropps- och skönhetsvård samt grossistverksamhet med livsmedel och tobak ska föra personalliggare från och med den 1 juli 2018.

Regeringen föreslår i en proposition att systemet med personalliggare utvidgas till att även avse fordonsserviceverksamhet, livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet samt kropps- och skönhetsvårdsverksamhet.

Fordonsservice

Med fordonsserviceverksamhet avses underhåll och reparation av personbilar, lastbilar, bussar, motorcyklar och mopeder. Exempel på arbeten som utgör fordonsserviceverksamhet är reparationer, lackering, glasarbeten, tvätt, rekonditionering, hjulskifte och däckservice.

Livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet

Näringsverksamhet som avser vidareförsäljning av livsmedel, drycker och tobak till andra än konsumenter, räknas som livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet. Begreppet vidareförsäljning innebär att kravet på personalliggare inte omfattar producenter som till exempel bönder och fiskare.

Kropps- och skönhetsvård

Med kropps- och skönhetsvårdsverksamhet avses behandling av en persons kropp eller omsorg om en persons yttre, dock inte åtgärder som normalt utförs av hälso- och sjukvårdspersonal.

Till denna verksamhet räknas även frisörer som redan idag omfattas av kravet på personalliggare.

Exempel på kropps- och skönhetsvård är hårvård, ansiktsbehandlingar, håltagning i näsa, navel och öron, nagelvård, sminkning, tandblekning, tatuering, massage och ljusterapi.

Blandad verksamhet

I propositionen föreslås dessutom en utvidgning av vad som ska omfattas av skyldigheten att föra personalliggare vid så kallad blandad verksamhet. Om en näringsidkare bedriver både verksamhet som omfattas av skyldighet att föra personalliggare och annan verksamhet i samma verksamhetslokal, ska nödvändiga identifikationsuppgifter löpande dokumenteras i personalliggaren för de personer som är verksamma i den andra verksamheten.

Familjemedlemmar

Det föreslås också att nödvändiga identifikationsuppgifter löpande ska dokumenteras i personalliggaren när arbete utförs av enskilda näringsidkare, företagsledare i fåmansföretag och fåmanshandelsbolag och dessa personers familjemedlemmar i de fall det finns en skyldighet att föra en personalliggare.

Arbetsgivardeklaration på individnivå

Ett nytt system med månadsvis rapportering på individnivå av löner och skatteavdrag införs stegvis i arbetsgivardeklarationen.

Företag som upprättar personalliggare börjar med månadsvis rapportering redan den 1 juli 2018, om de har minst 15 anställda. Men det gäller inte de branscher som omfattas av denna proposition. De kommer att omfattas av det nya systemet från och med den 1 januari 2019.

Ikraftträdande

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.

Regeringens proposition 2017/18:82